Jag välkomnar Sourze-effekten!

Max Moss, tung Hollywoodproducent, glider in på sitt kontor. Han ger Harmony en kindpuss, tar emot kaffemuggen som hon trollar fram, dricker en klunk och känner hur det tränger på.

- Håll alla samtal, möte med Winston, väser han och Harmony ler åt hans sinne för humor.

Det har gått bra för Max, eller Maximillian Moskowskij som är hans rätta namn. Det roar honom att han har samma initialer som Marilyn. Han har näsa för vilken story som säljer, han vet vad folket vill ha. Och ju skitnödigare Max är desto större lycka för de manusförfattare som oförtröttligt bombarderar honom med sina synopsis.

På en liten hylla intill toalettstolen har Harmony lagt dagens skörd. Max knäpper upp byxorna och sätter sig, plockar åt sig det översta manuset och krystar lätt. Med vant öga skummar han igenom de inledande sidorna, gäspar och slänger ifrån sig häftet på golvet. Ytterligare tre manus hamnar i högen framför hans fötter. Det fjärde fångar hans intresse. Det är en brutal våldtäktsscen där förrövaren är en dvärg med ett oproportionellt stort organ.

- Kan gå, säger Max högt för sig själv och lägger den presumtiva kioskvältaren vid sidan om de ratade.

:::

Så här menar vissa att det kan gå till i filmindustrin. Ju mer rafflande anslag och ju längre producenten sitter och trycker på dass, desto troligare är det att det blir film av idén. Risken finns att man bränner hela halva budgeten de första tio minuterna, men med en riktigt frestande trailer och tillräckligt många kopior första veckorna efter premiären så är saken biff.

Är du ny Sourzebesökare och blev nyfiken på det här en aning burleska anslaget så har du betalat för att få läsa fortsättningen. Jag är väldigt nyfiken på vilken effekt den här nya betalningslösningen kommer att ha på de texter som publiceras på Sourze. Kommer skribenterna att medvetet anpassa inledningen i sina texter för att locka in nya läsare? Kommer texterna att hålla hela vägen eller bränner man krutet i början? Kommer läsarna att känna sig lurade?

Jag är en i grunden positiv människa och jag hoppas och tror att nyordningen kan ha en positiv effekt för såväl skribenter som läsare. Kanske får vi se en kvalitetshöjning till och med?

Vi tvingas fråga oss, är det jag skriver verkligen intressant? Kan jag inte stryka några "darlings" här i början?

Vad lockas jag av som läsare? Vilka krav ställer jag på en intressant text?

Risken finns att sexanspelning-i-rubrik-för-att-jag-vill-ha-
många-läsare-syndromet ynglar av sig i de inledande raderna. Jag hoppas inte det, även om jag är farligt nära med min våldtäktsscen, den med dvärgen om du har glömt. Men mitt syfte var gott. Något annat vore att nedvärdera dig som läsare.


P.S. Vad Max gick miste om i högen av ratade manus får han aldrig veta. Kanske en ny Woody Allen, Ingemar Bergman eller Aki Kaurismäki. Det är rätt åt honom.

Av Anna-Carin Collin 20 maj 2003 11:26