Cupsemi

- Fy fan vad helt jävla kass den där jävla domaren är! Helvete!
- Mmm... Visst älskling, helt jävla superkass, svarade hon med en fånig, tillgjord röst.
- Äh, lägg av.
- Nej. Jag vill inte titta på fotboll.
- ...
- Det är första gången vi träffas på en hel vecka, ju.
- Ja, men det är en jätteviktig match.
- För vem? För mig?
- Vadå?
- Vem bryr sig om en fotbollsmatch. Kom så går vi in på mitt rum.

Hon reser sig. Han ser henne inte.

- Gå du, jag kommer snart. Fan! Hur fan kan han missa den. Den skulle fan jag ha satt.

Uppgivet går hon in på sitt rum och sätter på den skiva han hatar mest i hela världen. Egentligen tycker han inte så illa om den, men eftersom han älskar henne så mycket är hennes favoritskiva ganska jobbig.

Efter en halvtimme kommer hon ut ur rummet med ett djupt andetag i lungorna. Hon har laddat för en utskällning. Precis som hon skall säga sina väl valda ord, ser han henne i ögonvrån. På en sekund har han rest sig ur soffan, stängt av TV:n och sprungit fram och kramat henne. Hon försöker att fortfarande var sur, men glömmer bort det efter en stund. Tillsammans, omslingrade, går de in på hennes rum. Hon lägger sig på sängen, han byter skiva:

- Den här gillar vi ju båda.
- Mmm...

Han lägger sig bredvid henne och omfamnar henne. De kramas och pussas lite, tills hon kommer på vad hon skulle säga till honom. Visserligen samma saker som alltid, men eftersom hon aldrig får något bra svar slutar hon inte fråga.

- Du. Måste du kolla på fotboll när du är här hos mig?
- Nej, kanske inte.
- Men, varför gör du det då?
- Det var ju en sån viktig match. West Ham mot boring Arsenal.
- Viktigare än mig?
- Cupsemi. Men, jag är ju här nu. Han pussar henne i pannan och trycker henne lite tätare intill sig samtidigt som han anlägger en fånig min och en överdrivet mysig blick.
- Det är inget att skoja om. Fattar du inte att jag känner mig åsidosatt. Vi träffas för första gången på en vecka och så kollar du på fotboll istället för att vara med mig.
- Men...
- Du kan ju kolla på fotboll alla andra dagar.
- Men jag har ju inte kabel-TV hemma. Jag får aldrig se på fotboll, bekymrade han sig. När jag är här är det ju dessutom alltid bra matcher.
- Men, skulle du inte kunna låta bli för min skull.
- Men... Kanske...

Han sökte en utväg men fann den inte och fortsatte... Men, liksom, fotbollen är ju mitt största intresse. Fotboll är det bästa jag vet.

- Jo jag vet, svarade hon, men jag brukar aldrig låta mina intressen gå före dig. Definitivt inte när vi träffas.
- Nej, det är sant, men.... han sneglade på klockan. Oops. Förlåt. Han reste sig upp från sängen.
- Vart ska du? frågade hon.
- Öööh. Eeeeh. Han var rädd. Han visste att han var dum, och förberedde sig för smällen.
- VART SKA DU?
- Andra halvlek. Han tittade ner i marken, stod kvar en sekund för länge och gick ut.
Andra halvlek hade just börjat. Hon var elakt tyst. Hon var så tyst att det gjorde ont. Kunde hon inte skrika lite grann, så att han kunde bli arg? Då skulle han i all fall slippa känna sig så usel.

Den andra halvleken var bra. Men den var inte rolig. Han ville inte att hon skulle vara sur på honom. Men han ville titta på fotboll. Hon gick förbi ett par gånger utan att titta åt hans håll, och han tittade på henne med skamsna ögon. West Ham vann, gick till final i FA-cupen, men han var inte riktigt glad ändå. Trots att det var det han hade drömt om så länge. Hon hade förstört den här matchen också. Alltid samma jävla tjat. Fotboll är ju det bästa han vet och den här matchen var jätteviktig. Och så tjatar hon sönder den. Han hoppade lite mellan de olika kanalerna innan han stängde av. Det hade han faktiskt gjort under matchen också. Men det var inget han stod för. Det var ju hennes fel att matchen blev tråkig.

Han gick in till henne.

- Förlåt, älskling, sa han. Hon sov . Han gick fram till henne där hon låg,och pussade henne på kinden. Jag älskar dig.

Hon drog undan huvudet och fnyste som man rycker undan huvudet och fnyser åt en fluga som satt sig på näsan. Han skämdes, gick ut till TV:n och kollade vilka West ham skulle möta i finalen.

-Åh fan. Man United, sa han tyst. Det kan bli knepigt.

Av Erik Gripenholm 09 maj 2003 15:13