De tyska judarna och Palestina

Vissa judar anser sig ha rätt att återvända till ett område som tidigare var en romersk koloni och befolkat nästan uteslutande av judar. Efter en rad judiska uppror förstörde romarna Jerusalem år 70 e.Kr. och större delen av den judiska befolkningen fördrevs. Det är en naturlig strävan för ett folk att försöka återvända till ett område där ens förfäder en gång levat och bott. Ifrågasättas kan i första hand metoderna man använder för att återvända. Är det rätt att, som en del extremister bland judarna förespråkar, fördriva en befolkning som bott i området i nästan 2000 år?

En sak som gjorde det möjligt att grunda Israel 1948 var den stora invandringen av tyska judar på 1930-talet. Enligt Saul Friedländers bok Förföljelsens år 1933-1939 bodde i Tyskland 1933 525000 judar. Detta år lämnade 37000 judar landet, under 1934 23000, 1935 21000, 1936 25000 och 1937 23000. Det var i första hand de unga judarna som utvandrade och enligt Friedländer höll den judiska efolkningen "snabbt på att bli en skara äldre människor." Man kan fråga sig vart de tyska judarna utvandrade? Enligt Moshe Menuhins bok The decadence of judaism in our time "fanns i Palestina år 1931 174,616 judar. År 1932 invandrade 9000 tyska judar till Palestina, 1933 30000, 1934 40000 och 1936 61000. År 1939 hade den judiska befolkningen i Palestina stigit till 445,457 medan den arabiska befolkningen bestod av mer än en miljon människor."S.92

Av ovanstående redogörelse framgår tydligt de tyska judarnas betydelsefulla roll när det gällde att befolka Palestina med judar. Utan nazisternas maktövertagande i Tyskland 1933 och den efterföljande massutvandringen av tyska judar hade det troligen inte varit möjligt att grunda en judisk stat.

Av Yngve Karlsson 24 apr 2003 10:42