Vi är som kvinnan i den gamla reklamen, ni vet hon som ropar bingo trots att hon inte fått någon rad och sedan håller för öronen och låter högt för att inte verkligheten ska hinna ifatt henne. Den reklamen var omtyckt, det såg ju så roligt ut, så kan man ju inte göra, man fuskar ju. Man kanske blir utslängd från bingon tillochmed. Haha, så kan ju inte en vuxen männska bete sig liksom. Därför blev det så roligt, och vi skrattade.
Men är det inte så att vi är exakt samma som hon? Vi går och blundar och håller för öronen hela tiden. Fast nu gäller det inte viktiga saker som bingo utan krig, hemlösa och fattigdom. Vi tittar på nyheterna och mumsar på våra chips.
"Men ååh, Kalle! Var du TVUNGEN att ta sista dippen? Du VET att jag inte tycker chips är gott utan dipp. Och var är fjärrkontrollen? Hu. Jag tappar aptiten, nu kan jag verkligen inte äta mina chips."
Och så byter vi kanal och tittar på något mer underhållande och lättsamt, som Big Brother. De är verkligen helt knäppa i det programmet. Där i Huset. Men de säger ju det, man blir knäpp i Huset. I Huset har de lyckats samla just den grupp människor som har förmågan att uttrycka barnslig förtjusning såsom skrik och hoppande för att de får dricka lite alkohol. Där har de lyckats samla just den lilla delen av Sveriges befolkning som blir stolta när en kristen man bryter mot alla principer och blir full.
Det är skandal egentligen. Hur kan de? Det är ju faktiskt pinsamt. Och JAG, jag skulle aldrig göra något sådant. Jag känner nog ingen som skulle bete sig sådär heller. Om det räcker att gå till närmaste fest för att se fylla, spyor och otrohet? Nja, det vet jag inte, det blir ju en helt annan grej. Man skulle ju aldrig göra något sådant inför hela svenska folket liksom.
Alkoholism, bostadsbrist, våld och åter våld. Och vi blundar, tills vi råkar ut för något själva. Då är det för jävligt. Först när vi krockar tar vi på oss bältet, först när vi blir våldtagna slutar vi åka svarttaxi, först när vi blir rånade slutar vi gena på den mörka stigen genom parken.
För vi blundar.
Men vad händer när du står hemlös? När du står på gatan och säljer "Faktum" och folk blundar så hårt att de nästan går in i lyktstolpar. Vad händer när du ligger i din egen avföring på gamla dar? Vad händer när ditt land är i krig och du inte vågar leva av rädsla för att dö?
Ursäkta? Jag hör inte vad du säger.
OOOAAAAA LALALAAAAAA OOOOLALAAAANANANANANAAAAAAA
Av Lise Lindgren 21 apr 2003 17:56 |