Merlot är vinvärldens Harvey Keitel

Att säga att druvan merlot slagit igenom 2002 är en smula kontroversiellt. Dels för att den är en av världens mest odlade vindruvor. Dels för att det med visst fog går att hävda att årets nykomling var druvan primitivo. Att vi ändå påstår att det är merlot som brejkat förklaras av att vi anser att det i primitivos fall mer har varit varumärkena där den ingår som slagit snarare än druvan själv. Det är namn som A Mano, Promessa och Mauro man lagt på minnet, inte primitivo. Merlot däremot har klivit ut ur garderoben och tagit plats på scen i eget namn.

Från att ha varit respekterad birolls- och ensembleskådespelare har merlot börjat få huvudroller och dessutom visat att stjärnstatusen som solist är välförtjänt. Tacka för det. Modern merlot har det mesta som kvalitetsmedvetna rödvinssurplare efterfrågar idag. Vinerna är fruktiga utan att vara vulgära, strama utan att vara surt snipiga och tillräckligt nyanserade och komplexa för att man inte ska lessna på smaken redan efter två glas. Dessutom sträcker sig utbudet från lättklunkat plonk till exklusiva varianter i numrerade upplagor. Så det finns en merlot för varje plånbok och tillfälle.

Merlot är sedan länge etablerad och spelar en stor roll på många håll. Orsaken till att den ändå är förhållandevis okänd för många är att den oftast ingår i blandningar. I Europa är det relativt nytt att nämna vilka druvor som ingår i vinerna. Tidigare stod endast det geografiska ursprunget nämnt på etiketten och som konsument var man tvungen att lära sig vilka druvsorter som odlades i de olika distrikten. Detta har gjort att de flesta har druckit merlot utan att ha haft en aning om det. Mest intimt förknippas druvan med bordeauxregionen i allmänhet och bordeauxdistrikten Pomerol och St-Émilion i synnerhet. I Bordeaux är dess roll så självklar att trion cabernet sauvignon, merlot och cabernet franc allmänt kallas bordeauxblandning i hela den vinodlande världen.

I blandningar har merlot, med sin lättillgängliga, generösa fruktighet och relativt milda syra och ringa strävhet, oftast använts för att runda av och ta udden av vresigare och mer långsamt mognande druvsorter.

Givetvis kommer merlots roll i blandningar även fortsättningsvis vara stor, men druvan kommer även spela huvudrollen med namnet i stora bokstäver på etiketten. Lite som vinvärldens Harvey Keitel som med självklarhet blandar bi- med huvudroller utan att förlora i pondus och integritet.

Av Anders Calissendorff 16 apr 2003 16:00