Jag bestämde mig för att lära mig dansa Flamenco en dag, men hur tänkte jag? Först ringde jag till min enda vän jag har här i livet, men efter några signaler kom jag på att jag inte hade några vänner. Efter att jag frågat min granne så hittade jag en annons i tidningen: "Lär dig dansa Flamenco på mindre än två veckor ring och anmäl dig du också". Jag undrade vilka som redan anmält sig eftersom det stod "också". Jag ringde iallafall och första lektionen började redan nästa vecka.
Jag gick dit med spänning i magen och lite hallondricka jag hade till wienerbröden jag hittade. Vår lärare hette Arden, och hon hade dansat Flamenco sen hon var 5 år. Det kändes tryggt att veta att hon var så erfaren, synd bara att hon var brysk. Först skulle vi hitta nån partner att dansa med, alla verkade hitta nån utom jag, det var nämligen många par som hade gått dit, men till slut hittade jag också någon att dansa med. Han hette Östen men ville bli kallade för Mr X. I alla fall så blev så att det blev han och jag som skulle dansa, Arden tyckte att vi skulle komma överens om vem som skulle börja leda och sen turas om, Mr X tyckte att vi skulle singla slant, jag valde den ena sidan, och eftersom det blev den andra, så vann Mr X.
- Jag är ändå inte så bra på att leda, tänkte jag.
Mr X hade tydligen sett både "Flashdance" och "Dirty Dancing", dessutom hade han lånat "Strictly Ballroom" så han kunde lite om dans. Det kändes bra att han då började att leda. Vi skulle först lära oss grundstegen sedan kaffepaus, sa Arden. När man skulle lära sig grundstegen skulle man tydligen räkna varje steg, men eftersom jag hade problem med att räkna i skolan så frågade jag Arden vad jag skulle göra. Arden tyckte jag skulle räkna upp nåt annat istället då, jag visste inte vad jag skulle ta men jag valde efter ett tag dom sju dödssynderna, men man skulle ju bara räkna upp några stycken, så jag visste inte vilka jag skulle ta, så medans dom andra lärde sig grundstegen så fick jag och Mr X sitta vid kaffebordet och fundera tills jag hade kommit på vilka jag skulle välja. När det var kaffepaus hade jag fortfarande inte kommit på det så jag fick ta och turas om mellan synderna. Efter kaffepausen skulle vi lära oss passionen i Flamenco, men jag och Mr X fick sitta på varsin pall och läsa en bok om hur man lär sig grundstegen. Jag började bli varm så jag tog av mig min tröja som jag hade på mig, jag hängde den på ett glödgat element efteråt kändes det lite dumt. När jag och Mr X äntligen skulle få börja dansa så var det nån som skrek nåt om att det var en brand vid elementet, så vi var tvugna att springa ut, vid det här laget började jag bli arg, jag hade ju inte lärt mig något. Lektionen var dom tvugna att avbryta på grund av nån sorts rökbildning. Nästa vecka när jag kom tillbaka till lokalen var den avspärrad av polisen och brandkåren för att undersöka brandorsaken, det var tydligen nån som hade lagt nån tröja på ett element eller nåt, jag sa inget, jag har ju sett "I Faderns Namn". Jag var besviken och var tvungen att gå hem igen, jag bestämde mig för att börja med keramik istället.
Av Julius Olofsson 11 apr 2003 19:28 |
Författare:
Julius Olofsson
Publicerad: 11 apr 2003 19:28
Ingen faktatext angiven föreslå
Kultur, &, Nöje, Litteratur, Kultur & Nöje, Litteratur, min, flamencokurs, flamenco, svenska, dansen | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå