Synd om Lundgren

Stämmotalare var ingen annan än partiledare Bo Lundgren. Av dom fyra gånger jag hört honom tala "live", var det här hans bästa tal.

Lundgren var full av visioner och mål med det europeiska samarbetet och Sverige som företagarland. Som så ofta när han vädrar sina liberala visualiseringar, ställer han dom i kontrast med Socialdemokraternas Sverige och ironiserar över Göran Persson. Detta är - ur min syn – moderatledarens akilleshäl. Han kan inte kan argumentera för sina visioner utan att angripa motståndare på ett personligt plan.

Två dagar efter Bo Lundgrens besök i Sävsjö, meddelar han i tv att han tänker under höstens partistämma. Orsak: majoriteten i partiet ogillar och beskyller honom för 2002 valnederlag.

Bo Lundgren har ingen karisma och är en tråkig räknenisse i kostym. Han är en dålig, politisk, förlorare som angriper sin motståndare personligt. Det är min bild av honom.

Men, att moderaternas valförlust beror på honom?
Det är bullshit och det vet sannerligen dom m-märkta kommunalpolitikerna runt om i landet, också. Moderaternas katastrofval beror på att vissa korkade moderater under valrörelsen gjort bort sig och det är rätt åt partiet, att valet gick som det gick.

Varför då?

Därför att partiet nu får tänka igenom hur högt priset är att föra en liberal politik, i praktisk handling. Det innebär att många konservativa moderater kommer lämna partiet och gå till ännu mer konservativa partier. Vilket gynnar de yngre liberala moderaterna.

Vem kan efterträda Bo Lundgren? Det var DN: s stickfråga igår och det fanns tre namn att välja på:

· Gunilla Carlsson, före detta europapolitiker, numera riksdagskandidat.
· Kristina Axén Ohlin, Stockholms socialborgarråd och en flitig reformist under de fyra borgerliga åren 98-02, i huvudstaden.
· Fredrik Reinfeldt, M:s justitieexpert och ordförande i justitieutskottet.

Alla är skolade upp i politiken från Muffare till broilers och fullblodsmoderater.

Vem av dom bör då bli nästa moderatledare?

Gunilla Carlsson har ett passionerat intresse för europasamarbetet och goda erfarenheter om parlamentets arbetsprocess. Hon är ung, nyfiken och har stort gehör hos ungmoderaterna. Varför inte en ung och djärv partiledare, den här gången.

Kristina Axén Ohlin är också en färgstark moderat, som genomdrivit markanta reformer i Stockholms arbetsmarknad, men tyvärr är det som Bo Lundgren sagt i höstas. Hon har ingen erfarenhet av riksdagsarbete än så länge.

Lägg märke till att jag gör anspråk på deras meriter och nämner inte ett jäkla nickel över att dom två är kvinnor.

PS. Fredrik Reinfeldt är också en mycket bra moderat men hans område –justitiepolitik – förknippar partiet allt mer med en konservativ hållning. Det har dom fått nog av just nu, tycker jag.

Av Yohannis Petersson 04 apr 2003 10:10