Att vara behövd
Att längta efter någon.
Staden var alldeles tom
gatorna låg öde
grändernas skuggor svävade
som andar
en lång trappa ledde uppåt
längst upp fanns någon
jag visste det
och ropade hans namn
högt, om och om igen
det var ju så ödsligt
jag behövde honom
just då
Av  Vivian Gustin 30 mar 2003 16:39 |
Om författaren
Författare:
Vivian Gustin
Om artikeln
Publicerad: 30 mar 2003 16:39
Fakta
Ingen faktatext angiven föreslå
Nyckelord
Plats
Artikeln är inte placerad. föreslå