Hemlösa har ett eget ansvar

Veckan efter uttalandet deltog Carl-Axel Roslund i tv-programmet "Debatt", tillsammans med socialisten och ETC-redaktören Johan Ehrenberg.

Återigen påpekar moderaten att hemlösa ofta är missbrukare och kan uppträda hotfullt då dom tigger. Han ställer krav på hemlösa, precis som han ställer krav på sig själv och andra människor.

Johan Ehrenberg framför däremot ett typiskt vänsterpopulistiskt argument. Han hävdar att hemlösheten ökat på grund av 90-talets sociala nedskärningar och att allt beror på den för ekonomiska politiken. Om man höjer skatten med en promille kan psykiskt sjuka människor hjälpas, menar Ehrenberg.

I veckan läser jag återigen en artikel, i ETC skriven av Karin Aspenström, som utgår från den kategoriska moderatens uttalande. Aspenström skriver:

Ett hem är en utgångspunkt, endast från den basen kan man gå vidare, bli drogfri och anpassningsbar. Jag tror inte att det måste finnas hemlösa, utan tror på någonting så naivt som solidaritet och social grundtrygghet. Medelklassen kan ha råd med en eller två bilar, så länge människor tvingas bo på gatan lever vi inte i ett värdigt samhälle.

Om Johan Ehrenbergs tv-uttalande är populistiskt, vad är då detta?

Beror det på medelklassens livsstil att vissa människor inte har eller får något hem?

I såfall är Carl-Axel Roslunds kommentar om att tiggarna förstår hans livsstil lika hållbar.

Att ett hem är en individs utgångspunkt, det håller jag som "skötsam medborgare" med om till hundra procent. Ännu mera instämmer de stackars pensionärerna, som tvingas betala oförskämt hög fastighets- och förmögenhetsskatt. Och kanske till och med tar lån, för att kunna betala skatten.

Jämförelsevis är dom hemlösas situation – enligt min synvinkel – mer självförvållad. Det finns alltid en orsak till varför dom inte har eller får en bostad, och om dom får det klarar dom då av ett eget hushåll?

I många fall klarar individerna inte det. Då beror det inte på att dom inget hem har, utan att dom omedvetet inte vill ta ansvar för sig. Då måste de ta konsekvensen av deras beteende.

Ingen människa ska tvingas att sova ute i kyla, snö och regn. Där har samhället i form av staten ett stort ansvar. Men ansvaret handlar också om att ställa krav på missbrukare och få dom förstå att "vanliga människor" upplever tiggeri som otrevligt. Så länge dom väljer att leva ett liv som tiggare kommer dom att bli föraktade av andra.

I klartext: Man har alltid ett eget ansvar, och väljer man att ta det ansvaret kan man komma tillbaka och få en bostad eller tak över huvudet.

Av Yohannis Petersson 25 mar 2003 10:20