Ingen får allt den pekar på

Man kan köpa en Volvo 745 från 1989 som gått 36 000 mil för 18 000 kronor. Man kan strunta i att ha bil, köpa månadskort på kollektivtrafiken. Man kan cykla. Eller gå.

Valet är fritt. Och det är ditt. Och när du gör valet styrs du av ekonomiska realiteter. Du kan skrapa ihop till Chryslern och få moppen, men då får du byta till en billigare bostad och/eller skippa semesterresor några år. Eller avstå från hämtpizzor, mobiltelefon, bröllopskalas, jackor för dumma gäss och gymkort. Var och en har sina prioriteringar och vi väljer fritt. Varje dag. Vi väljer till och vi väljer bort.

Varje vuxen vet detta. Varje tonåring vet det, även om han/hon prövar argumentet "men alla andra får ju, det är inte rättvist" i tjatbataljer med föräldrarna. Bara de allra minsta barnen saknar insikten. Samt ordföranden i TCO, den fackliga centralorganisationen för Sveriges 1 276 000 tjänstemän, Sture Nordh.

I en debattartikel om föräldraförsäkringen i Dagens Nyheter den 5 mars hävdar Nordh att pengataket måste höjas för att fler pappor ska stanna hemma med sina barn. Med nuvarande ersättning "handlar det inte längre om ett fritt val i familjen utan om ett val styrt av ekonomiska realiteter", skriver Sture Nordh.

Ekonomiska realiteter är nu inte Sture Nordhs grej. När TCO väljer fritt skriver organisationen önskelistor. TCO vill förutom högre tak i föräldraförsäkringen ha: högre tak i sjukförsäkringen och a-kassan, arbetstidsförkortning, mindre grupper på dagis och i grundskolan, sänkt inkomstskatt med 5 procentenheter för dem som tjänar mer än 35 000 kronor i månaden och gratis fjällsemester inklusive liftkort och skidhyra för alla barnfamiljer.

Sorry, skämtade bara. Om skidveckan. Men vänta bara, snart har TCO beställt en opinionsundersökning till ibland kan man undra om den fackliga organisationen gör så mycket annat än att formulera frågor tillsammans med Sifo och fått reda på att de flesta barnfamiljer inte åker utför, med hänvisning till att de inte har råd. Ekonomiska realiteter, liksom. Och då jävlar, då går TCO till storms mot inskränkningarna av det fria valet.

Det är klart att ekonomin spelar roll när föräldrar väljer vem som ska ta ut hur mycket av föräldraledigheten. Om högbetalde pappa är hemma räcker kanske inte pengarna till Chryslervärstingen som är så praktisk att köra barnen i till fritidsaktiviteterna. Å andra sidan kan man värdera tiden med barnet högre än den bekväma bilen som impar på grannarna. Valet är fritt. Tid eller prylar. Tid eller bättre bostad.

Det är naturligtvis tillåtet att förespråka högre tak i föräldraförsäkringen. Men även med högre tak kvarstår skillnader. Familjen kommer alltid att förlora mer realinkomst på att föräldern med bättre lön stannar hemma. Såvitt ersättningen inte blir 100 procent förstås. Vilket skulle leda till att Sverige fick världens bäst betalda hemmafruar och hemmamän, att barnafödandet ökade dramatiskt och att allt färre skulle yrkesarbeta. För vem väljer att gå till ett trist jobb om man får lika mycket pengar utan att gå dit? Ingen, utom medlemmen i självplågarförbundet.

Det brukar heta att det bara finns två säkra saker i livet: födelsen och döden. Det är fel, det finns en tredje städse närvarande sak, ekonomiska realiteter. Ingen får allt den pekar på, inte ens Bill Gates. Vi väljer till och vi väljer från. Ingen är tvungen att ha en Chrysler. Med eller utan EU-moped.

Av Malin Siwe 07 mar 2003 07:28