Tullar är bra, ibland

Sverige blev rikt tack vare utvandringen och spannmålstullarna. Detta påstående kanske förvånar en del människor och särskilt nationalekonomer. Nationalekonomer intresserar sig sällan för den demografiska utvecklingen eller för arbetsmarknaden trots att det enligt min mening är just dessa faktorer som har den största inverkan på välfärden.

Nyliberalernas ensidiga intresse för utbudet på varumarknaden och ointresse för efterfrågan på arbetsmarknaden har gjort att det har blivit på det sättet.

Utvandringens betydelse för lönenivån på Irland och i Sverige behandlades i den brittiska tidskriften Economist den 20 april 1996,där man med ett diagram visar att båda länderna mellan 1870 och 1914 hade ökat lönerna från en mycket låg nivå till samma nivå som Storbritannien och Tyskland. Det var alltså mellan nämnda år som Sverige blev rikt och hann ifatt de rikaste länderna, inte mellan 1870 och 1970.Utvandringen hade en betydelse för lönenivån genom att konkurrensen om arbetstillfällena minskade på grund av det minskade utbudet. Upphörandet av skåväsendet och andra marknadsreformer skulle utan den omfattande utvandringen haft liten betydelse för den industriella utvecklingen i Sverige.

De uppfinningar som gjordes före första världskriget hade inte gjorts på grund av avsaknaden av en hemmamarknad där man kunde testa de nya produkterna. Av samma anledning har inte de latinamerikanska länderna fått igång en industriell utveckling medan snabbt stigande reallöner i de östasiatiska länderna har gjort att dessa länder, efter att ha testat produkten på hemmamarknaden, har kunnat börja exportera produkten över hela världen.

När det gäller spannmålstullen, som infördes 1888 sedan det uppdagats att Ångköks-Olle inte betalt skatten, vågar jag påstå att Sverige utan den tullen inte hade fått en lika enastående utveckling som det fick och att en del uppfinningar troligen inte hade blivit gjorda. Separatorn hade kanske aldrig blivit en stor exportartikel. Brist på arbetskraft, ökade priser och bättre avsättningsmöjligheter på jordbruksprodukter, gjorde att försäljningen av jordbruksmaskiner och annat som bönderna behövde, ökade snabbt.

På detta sätt medverkade jordbruket till ett uppsving för industrin.

Slutsatsen av ovanstående resonemang blir enligt min mening att utvandringen gynnade både städernas och landsbygdens arbetare genom att det blev brist på arbetskraft och att de på grund av detta fick ökade reallöner. Spannmålstullarna förbättrade böndernas situation och medförde att dessa kunde öka sina investeringar och öka sin konsumtion. Matpriserna som ökade genom införandet av tullarna ökade inte alls i samma omfattning som reallönerna. Således gynnades alla inblandade av utvandringen och 1888 års spannmålstullar. Ibland är tullar något bra och ibland något dåligt. Det beror helt på situationen på varu- och arbetsmarknaden.

Av Yngve Karlsson 28 feb 2003 17:21