Himlakropp

Det är klart att dagar kommer som är rena helvetet att gå igenom, men för vem är inte livet en kamp för tillvaron? Gör rätt för dig, den som inte gör något har inte rätt att äta, och var glad om du överhuvudtaget kommer så långt att du får en chans att betäcka honorna! För det krävs uthållighet, listighet, styrka, snabbhet och framförallt tur. Men turen ska du nog inte räkna med. Allt det där ska uppta din tid så att du inte hinner sitta och grubbla som en inåtvänd orangutang i skuggorna och förfalla till det ynkligaste: självömkan! Då har du inte en chans. Vråla ut din frustration mot månen, slå dig för bröstet och kasta dig ut i djungeln innan tvivlen på din eventuella oförmåga gräver sig in i din aphjärna. För den skull behöver du inte vara hänsynslös, grymhet är att slösa energi och ditt förstånd behövs att manipulera omgivningen så listigt att den tror sig vara dina herrar fast det i själva verket är tvärtom. Det kallas ödmjukhet, anpassning, omtanke att göra livet gott för andra och därigenom för sig själv! Mat och sex, det är grunden för reproduktion och arternas fortbestånd. Utveckla dem, njut av dem och använd det förstånd och sunda förnuft du är begåvad med, linda in primärbehoven i allsköns begivenheter som anses ge högre lyftning och hålla dig i en klass ovanför andra levande varelser fastän du i grunden vet att det bara är att lura sig själv. Det finns inte så mycket annat att välja mellan. Livet som det blir när du får bestämma eller livet som det blir när andra har inflytande. Det är bara ett liv du har, så det är bäst du bestämmer dig ganska så jävligt snabbt hur du vill ha det. Att tro på att någon annan styr är bara att frånsäga sig ansvar och flyta med vart strömmen av andras viljor för dig. Gå alltid tillbaka till det som innerst inne är det ursprungliga bondförstånd du fått i arv fastän det numera är utspätt i oigenkänliga djup av den så kallade civilisationens påverkan där allt görs för att förvirra och påverka och göra den mest klarsynta barnasjäl igentäppt av grums.

Faller du nångång i tvivel, fastän orsak till det är något som du tror dig ha, lyft blicken mot trakter där du vet att ingen finns på miltals avstånd och lyssna inåt dig själv som lejonen medan du spanar så långt ögat når. Det är oändligheten du ska spara inför din inre blick medan ditt nästa bytes minsta rörelser och minsta ljud ska skärpa dina sinnen i stället för att du som nu bedövar dig med en kakafoni av intryck du inte är gord för att hinna ta emot.
Glöm aldrig att använda förmågan att varsebli orsakssammanhangen, där den främsta är att inte glömma att du är en produkt av alltings beroende av varandra.

Av Solveig Sjöskog 18 feb 2003 13:27