sourze.se

Igår blev jag en slampa

Det var kvällen då allt hände, då inget censurerades. Det var kvällen jag lärde känna iglarna.

Igår blev jag en slampa. På morgonen var jag en vanlig, oskyldig tjej, men på kvällen blev jag en slampa. Det var ganska roligt faktiskt, inte alls som jag trodde.

Ren och okysst gick jag till puben, för första gången i mitt 18-åriga liv. Ja, visst var jag nervös. Och ja, mitt hjärta slog som en ilsken hammare i mitt bröst. Men jag var modig, jag gick in.

En drink, söt, stark och brusande. En dans, mjuk, arg och berusande. Musik i mina öron, i min kropp. I mig. En tunga, blöt, hård och lekande. I mig. Jag kände hur min rena kropp och själ sakta smutsades ner av tungor på ett dansgolv. Vilka tillhörde de? Vilka var ägarna till dessa slibbiga, underbara små iglar? Jag hade ingen aning.

Jag fick en drink till, någon gav den till mig. I huvudet ringde mammas ord: "Ta aldrig emot drinkar från främmande personer!" Nejdå mamma, det ska jag inte, tänkte jag och svepte glasets innehåll på fem röda sekunder. Det var en fascinerande smak, verkligen intressant! Så jag tog en till.

Sedan drack jag inte mer, jag skulle ju aldrig få för mig att tappa kontrollen! Jag återgick till de små slibbiga iglarna i stället, bekantade mig närmare med dem. Men inte med deras ägare, jag är inte så värst intresserad av kallprat. Plötsligt märkte jag att en av tungorna i min mun, jag förstod att det inte var min egen, lämnade de andra tungorna och begav sig neråt...

Det som hände sedan var verkligen billigt och omoraliskt! Och trevligt. Jag behövde inte ta en enda drink till under kvällen, jag var ständigt berusad ändå. Om du frågar mig hur det var svarar jag bara "Wallmo-kashmir-apfelstrudel", så fråga inte. När natten förbytts till dag lämnade jag stället, totalt förtappad och med en själ som bara skulle få se himlen under i från.

Just som jag skulle stänga dörren om puben hörde jag hur någon ropade något efter mig: "Det var verkligen på tiden att du gick, din slampa!" Och jag kunde inte annat än att hålla med honom, jag hade ju tvättid om bara en kvart!


Om författaren

Författare:
Hanna Demitz-Helin

Om artikeln

Publicerad: 12 feb 2003 09:12

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: