Biografens renässans

Biografer i landsorten har i Sverige gått mot ett stillsamt borttynande till följd av konkurrensen från TV och video. Samtidigt som filmrullar som oftast är två till antalet
för en 35 mm. Långfilm kostar cirka 20 000 kronor per film för biografvisning och väger närmare 30 kg. vid transport i trälådor av plywood. Denna stora kostnad för filmkopior för biografändåmål kan kraftigt reduceras som ett resultat av digitalisering av mediet för film.

På www.uemedia.com går det att läsa åtskilliga artiklar om digital biografteknik eller digital cinema som det heter på engelska. På uemedia.com går det även att finna en särskild tidskrift som enbart handlar om digital cinema se www.digitalcinemamag.com. Enbart i USA används 700 miljoner USD till 35mm filmkopior per år. 75 procent av den kostnaden skulle försvinna i och med en digitalisering. Digitalisering av film och distribution av dessa kan ske antingen via krypterade signaler via satellit som Boeing satsar stora resurser på Boeing är icke endast världens största tillverkare av civila flygplan utan också världens största tillverkare av satelliter eller bandkassetter för datorbruk. Folkets Hus & Parker har valt bandkassetter från amerikanska Seagate i sitt koncept Digitala Hus. Folkets husrörelsen har 267 biografer i Sverige. Biografverksamheten inom Folkets husrörelsen heter Bio kontrast... Folkets Hus & Parker ägs av LO.

I sju av dessa biografer har nu digital biografteknik installerats i ett tvåårigt projekt som är finansierat av Folkets Hus & Parker, berörda kommuner samt stöd från EU.
Fem av dessa sju Digitala Hus finns i Norrland där långfilmer vanligtvis visas på biograf två år efter premiären i Stockholm men då har många redan sett filmerna på video i sin TV. Men det är ju trots allt en avsevärd skillnad i upplevelse mellan att se film på TV eller på en stor duk som är minst 6 meter eller allra helst större än 10 meter.

Läs mer om Folkets Hus & Parkers Digitala Hus på www.fhp.nu/film.

För egen del är jag cineast och medlem i Folkets bio/Hagabion i Göteborg. Folkets bio startades en kall vinterdag 1973 i Stockholm av Ulf Berggren och Stefan Jarl. Folkets bio är en kulturförening på socialistisk grund, det vill säga syftet är att visa alternativ film som annars aldrig skulle visas i Sverige. Filmer från länder och oberoende filmare som ej har miljonkapital bakom sig enbart för marknadsföring. Individer som är okunniga och ej har någon vilja att lära sig se nyanserat benämner Folkets bio för kommunistisk bio som visar konstig film. Men vad är konstig film?

Om man ser till den genomsnittliga biorepertoaren i dagens Sverige så upptäcker man lätt att den innehåller väldigt mycket film från den anglo-saxiska delen av världen. Men ytterst få filmer från våra nordiska grannländer, Tyskland, Frankrike, Spanien, Italien, Österrike, Ryssland, Ungern, Tjeckien, Slovakien eller varför inte en massa filmer från Asien.

En central förklaring är att de två stora biografkedjorna i Sverige satsar på sådant som är "säkra kort" där man vet att man ej behöver vara rädd för att förlora några pengar.
För det är tyvärr så att biografkedjorna tjänar inte pengar främst på filmvisning utan försäljning av söta drycker och popcorn. Med digital biografteknik skulle den här fixeringen vid Hollywood och brittiskt producerade filmer kunna brytas i och med att filmkopior blir avsevärt mycket billigare att producera. I Folkets Hus & Parkers Digitala Hus används en bandkassett från Seagate där filmen är krypterad och kan endast dekrypteras i respektive bandstation för den digitala biografen. På Svenska Filminstitutets hemsidor på www.sfi.se och klicka på
"På gång" så finns där en undermeny om e-bio och d-bio då det finns en distinktion mellan dess två begrepp. Under Göteborgs filmfestival var jag söndagen den 26 januari
kl. 15.45 - 17.15 på ett Cinemixseminarie om Digital cinema - reality? Seminariet hölls på Chalmers tekniska högskola här i Göteborg. Under seminariet varvades tal och biografvisning med teknik från belgiska Barco. Folkets Hus & Parker har valt teknik från Barco á 1.5 miljoner per biograf i sina Digitala Hus. Se mer om digital cinema på www.d-cine.barco.com.

De videoprojektorer som främst används inom digital cinema använder sig av DMD-kretsar en för varje färg: röd, grön
och blå från Texas Instruments. Läs mer om dlp-tekniken på www.dlp.com. Idag finns det 17 tillverkare av TV- och videoprojektorer som använder sig av dlp-tekniken. Idag finns det cirka 100 digital theaters som digitala biografer heter i USA och det blir ständigt fler. Kina har beslutat sig för att det skall finnas 100 digitala biografer i Kina år 2005.

Idag finns det under 10 digitala biografer i Kina. För svenskt vidkommande som är ett litet land befolkningsmässigt men stort geografiskt sett kan digital biografteknik medföra en nytändning för kulturlivet i landsorten och i mindre tätorter. För Folkets bios verksamhet så skulle det kunna medföra en spridning till fler orter än de 15 orter där Folkets bio är verksamma i dag. Men det finns ett stort men...

Vi är en ideell förening vars viktigaste hörnsten är just idealitet. Några videoprojektorer med bandstation, server, hårddiskstation och satellitmottagare á en miljon kronor kan vi bara drömma om. Ja, nu finns det ju de medlemmar - främst maskinister - som tycks tro att digitala biografer är en övergående modefluga. Men när storkapitalet inom filmindustrin förstår att det går att tjäna enorma pengar på en digitalisering av världens biografer så går utvecklingen inte att hejda. För biografmaskinisten kommer hantverket att klippa och tejpa ihop film förändras helt till att bli ett operatörsjobb och att trycka på knappar. De som verkligen tjänar på den här utvecklingen är alla de med idéer om att göra film men som ej har storkapital bakom sig.

Digitaliseringen av biografteknik ger en mängd fördelar men så här initialt är det dock ett dyrt kalas som är enbart de kapitalstarka så förunnat. Senare i år lanseras en ny DVD-standard med blå laser och MPEG 4 se på www.dvdforum.com som världens största företag inom dator och hemelektronik står bakom. DVD-standarden med blå laser klarar 13 timmar enligt dagens videoformat och 2 timmar enligt HDTV-formatet. För ideella föreningar som vill bedriva biografvisning skulle det nya DVD-formatet kunna utgöra filmmedium som ett första steg för en digitaliserad biografteknik.

Av Mikael Andersson 09 feb 2003 18:59