Studentvärlden ett föredöme?

Jämställdhet i studentvärlden mer än kvotering.

De senaste åren har det vid ett flertalet tillfällen rapporterats om diskriminering på grund av kön vid landets universitet och högskolor. Tidningars debatt sidor har agerat slagfält för anhängarna respektive motståndarna till kvotering. I somras uttalade sig exempelvis Bo Rothstein statsvetare vid Göteborgs Universitet figurerat på DN debatt och kritiserade genus undervisningen vid landets universitet och högskolor, en undervisning som han ansåg diskriminerade manliga studenter. I lokal studentmedia i Uppsala har en av stadens många studentnationer kritiserats för att de använt sig av strippor vid en festkväll, i uppsaliensiska studentkretsar benämnde som gask. Debatten vad det gäller genus och diskriminering i studentvärlden har oftast sin utgångspunkt på det teoretiska planet. Diskrimineringen som sker i vardagen, tycks ha glömts bort i debatten, en diskriminering som har sitt ursprung i de könsroller som skapas i studenters sociala liv utanför föreläsningssalarna.

Det är inte bara de yrkesmässiga egenskaperna som grundläggs under studietiden utan även studenternas sociala beteende. I exemplet Uppsala så sker en stor del av denna sociala träning i någon av stadens många nationer eller studentföreningar, sammanslutningar bestående av studenter med en lång tradition. Här tränas student i hur han eller hon skall föra sig vid middagar, men studenten tränas även i vad jag benämner som det "sociala rollspelet", där var och en tilldelas en given roll utifrån sin personlighet och sitt kön. Ett beteende som sedan studenten tar med sig i yrkeslivet, ett liv som ofta tillbringas i en för samhället betydelsefull roll. Omkring 75 av stadens studenter kommer utifrån, d.v.s. de kommer inte ifrån Uppland vilket ofta innebär att det sociala livet börjar om ifrån noll. Som i alla sociala sammanhang eftersträvar de nybakade studenterna att finna en roll, vari de kan accepteras och känna sig trygga.

Denna eftersträvan av trygghet hämmar säkerligen mångas förmåga till reflektion, varför ifrågasätta och kritisera, på sin fritid vill man slappna av både i kropp och sinne. Det avslappnade tillståndet gör studenten mer mottaglig för studentvärldens konservativa och gammalmodiga umgängesformer, ofta försvarade med orden " så har det alltid varit". Vilket innebär att studenten oftast bara ser det som en "kul grej" när sånghäften innehållande kvinnodiskriminerade sånger plockas fram vid studentmiddagar. Rollerna studenterna förväntas spela är den klassikt kvinnliga och manliga, med tillhörande interaktion som ofta tar sitt uttryck i en parningslek med förhistoriska anor. En lek som bygger på en syn på det motsatta könet som saknar förankring i verkligheten, en syn som vi känner igen ifrån tidningar som Slitz och Café. En syn som råder i samhället i stort därför kan det tyckas vara gnälligt att börja klaga på studentlivet och dess inrättningar, dessa inrättningar bedriver en form av "skyddad verksamhet" och kan därför själva utforma stämningen. Studenter vid stora och klassiska lärosäten såsom Uppsala, tillhör den grupp i samhället som kommer att ha ett stort inflytande i framtiden. Vilket innebär att de kan påverka samhället i stort, ett samhälle som är i behov av en förbättrad syn på könsrollerna men ska detta ske krävs det att de utbildade visar vägen.

Utbildningen för morgondagens akademiker kan delas upp i två likvärdiga delar, dels den undervisningen som instutionerna erbjuder och dels den som det sociala livet erbjuder. Det är med hjälp av denna utbildning de skall utveckla samhället, men det krävs mer än att behärska fyrfälthare för att det skall uppnås. Det krävs en jämvikt emellan könen där både man och kvinna betraktas utifrån sin kompetens på ett likvärdigt sätt, för att uppnå detta måste hela samhället hjälpa till fram för allt universiteten och högskolorna. Inte minst vad det gäller de sociala umgängesformerna, som idag är uppbyggda kring ålderdomliga traditioner med lika ålderdomliga könsroller. Här måste studentföreningar och studentnationer visa mod och skapa nya traditioner och avskaffa de gamla, under det gångna läsåret utformade två studentnationer i Uppsala en jämställdhetsplan. Det är ett bra steg på vägen som visar på mod, när de utförs i det konservativa Uppsala. Ett mod som måste följas av ett nytänkande där studentnationerna och föreningar anpassar sin verksamhet för 2000 - talet, främst vad det gäller jämställdheten.

Även Universiteten och dess ledningar har ett ansvar, de kan inte nöja sig med att tävla sinsemellan vem som kan visa upp de mest revolutionerande forskningsresultaten, deras främsta uppgift är att ge förutsättningar åt studenter. Studentnationer och studentföreningar driver förvisso sin verksamhet vid sidan om universiteten men de är som tidigare nämnts minst lika delaktiga som universiteten i utformningen av studenterna. Därför bör Universiteten ta sitt ansvar och sätta press på studentnationer och studentföreningar att förändra och förnya sina, sociala verksamheter. Om det mänskliga värdet inte motiverar dem så borde rekrytering av nya studenter göra det, för det går inte att leva på gamla meriter och traditioner i all evighet. Om klassikaska lärosäten likt Uppsala vägrar att förnya sig så kommer förr eller senare studenterna vända dem ryggen, så om inte de förbättrade könsrollerna motivera en förändring så kanske statusen gör det.



Martin Cöster
Frilansskribent Uppsala

Av Martin Cöster 06 feb 2003 14:24