Frihet är bara ett annat ord

Om 178 dagar är jag fri, fri som fågeln. Då flyttar jag nämligen hemifrån. Jag har sett fram emot den dagen ända sedan jag insåg att jag skulle bli galen av att bo hemma mycket längre. Jag borde vara fullkomligt vansinnig vid det här laget eftersom mina föräldrar har behövt ungefär två år på sig för att komma fram till att en flytt kanske är så förskräckligt förfärligt ändå. Men hoppet och min längtan efter självständighet, frihet och liv är starkare än galenskapen, jag har klarat mig.

Tankarna på hur fantastiskt mitt nya liv ska bli är optimistiska:

Tänk dig att kunna spela den bästa musiken precis så högt som du själv vill. Akta dig dock för ilskna grannar som skickar väktare på dig.

Föreställ dig alla karlar/fruntimmer du kan ta hem och mysa med. Det gäller bara att hitta dem och frågan är om det verkligen blir lättare bara för att man har egen lägenhet?

Glöm inte heller alla de snygga möbler, tapeter och tavlor som du kan pryda ditt nya hem med. Det behöver ju inte vara nytt, att fynda på Second hand och loppis är ett hett tips. Om även föregående alternativ spräcker din budget så kan du ju alltid tigga möblemang hos mormor och morfar.

Det viktigaste av allt är naturligtvis den status ett eget boende innebär! Det kompenserar nästan all tvätt, all disk, allt dammande och dammsugande.

Icke att förglömma är så klart de balla röjarfesterna du kan ha, kanske kan du och dina gäster till och med drista er till att röka inomhus? Men glöm då inte att vädra dagen efteråt och att titta noga i alla skrymslen och vrår; man vet aldrig var en spya kan ligga och lura.

Jag ska bli självständig och oberoende! Frigöra mig från päronen för att aldrig mer komma åter! Det segervissa skrattet ligger mig nära, men plötsligt sker något. Jag studerar min egen uppräkning av positiva saker med att flytta hemifrån och inser med växande fasa att alla fördelar innebär bedövande stora nackdelar. Och då har jag avsiktligt hoppat över den värsta, den som BARA innebär nackdelar. Jag talar om nackdelarnas nackdelar, den som man oundvikligen kommer i kontakt med när man är arton år och inte har någon annan inkomst än ett helgjobb som tidningsdistributör; den som stavas e-k-o-n-o-m-i-s-k-t-o-b-e-r-o-e-n-d-e. Detta som man vanligen inte har när man går i trean på gymnasiet och lägger alla sina pengar på skivor, öl och dyra fritidskort. Vem ska betala min mat, min hyra? Jo, mor och far. Nederlaget är ett faktum.

Äh. Vem behöver frihet? Vad är frihet? Janis Joplin sjöng en gång fritt översatt från "Me and Bobby McGee" "frihet är bara ett annat ord för inget kvar att förlora". Frihet är något vi aldrig kommer att uppnå. Jag kanske får stanna hemma ändå.

Av Louise Larsson 04 feb 2003 19:33