sourze.se

Svensk polis sämst i världen?

Frågeställningen förefaller inte obefogad mot bakgrund av den publicitet som svensk polis varit föremål för i massmedia och offentlig debatt under senare tid.

Som ett belysande exempel brukar nämnas att endast cirka 15 procent av de anmälda brott uppklaras mot cirka 30 procent för 50 år sedan.

För att i ge ett i sammanhanget korrekt perspektiv måste påpekas att svensk polis idag, i årsarbetstimmar räknat, har samma personalresurs som år 1950. Under dessa år har antalet anmälda brott ökat från cirka 100 000 till 1 300 000. Till detta kommer dagens problematik med huliganer, så kallad mc-brottslighet, annan organiserad kriminalitet, olika former av extremister och ökad trafikintensitet.

30 procent av 100 000 är 30 000 uppklarade brott. 15 procent av 1 300 000 är 180 000 uppklarade brott. Med andra ord har polisens effektivitet enbart i detta hänseende ökat med 600 procent. Administrationen och utredningsarbetet gällande dessa ärendet är naturligtvis också mycket tidskrävande.

Åklagarmyndigheten, domstolsväsendet och kriminalvården gör gällande att man inte klarar sin ökande arbetsbörda
med nuvarande resurser samtidigt som de offentliga samhällsdebatörerna är rörande eniga om att ett av de största problemen i dagens rättssamhälle är polisens ineffektivitet. Anmärkningsvärt i sammanhanget är att antalet platser inom kriminalvården varit ganska konstant sedan år 1950, cirka 5 000.

I Berlin finns det idag fler poliser än i hela Sverige enligt uppgift cirka 30 000. I det lilla landet Holland har man cirka 50 000 poliser. I Sverige är antalet poliser, trots stora avstånd, cirka 16 000. I England satsar man 2,5 procent av BNP på polisen mot i Sverige 1 procent. I Sverige finns normalt endast 1-2 patrullbilar i tjänst per 100 000 invånare. Ett helt län kan ibland betjänas av ett par polispatruller. Detta kan innebära att vid 1-2 fyllerister samtidigt så är polisen normala utryckningsresurs uttömd.

Ofta hör man kriminologer som mot bättre vetande uttalar sig gällande polisens ineffektivitet. Man kan fråga sig varför eftersom de inte kan vara okunniga om resursbristen.
Uppgifter som för den enskilde polismannen är uppenbara och som alla poliser känner till publiceras av dessa experter som stora nyheter men man döljer gärna sanningar, till exempel gällande brottsfrekventa grupper genom att räkna in så kallade strafförelägganden i brottsstatistiken. Denna typ av påföljder är vanligast vid trafikbrott och genom detta döljer man sanningen om vilka grupperingar som begår de allvarligare brottsbalksbrotten.

Ett annat exempel på kritik mot polisen under senare tid gäller EU-toppmötet i Göteborg. Kritiken har ett visst berättigande men det kan konstateras att svensk polis med 10 procent av motsvarande personalresurser, utan vattenkanoner och pansarfordon, klarade att säkerställa mötet minst lika bra som italiensk polis gjorde vid det påföljande EU-mötet i Genua.

Svensk polis har under en följd av år fullgjort FN-tjänst. Bland annat sedan 1992 i före detta Jugoslavien. Under denna konflikt har obeväpnade svenska poliser levt tillsammans med lokalbefolkningen i de olika krigszonerna med uppgift att övervaka händelseutvecklingen. Redan våren år 1993 fanns svenska poliser i bland annat Srebenica, Sarajevo och Mostar. Svensk polis anlitas av FN för att utbilda annan polis, både för nationell och internationell tjänstgöring. 1993 gjordes en inofficiell utvärdering gällande från vilka nationer flest poliser nådde så kallade förtroendepositioner bland de dåvarande FN-poliserna i före detta Jugoslavien. Svenska poliser nådde vid tillfället sådana positioner till cirka 70 procent medan näst bästa nation, den kanadensiska "ridande" polisen, nådde cirka 40 procent. Som bekant är engelska är det officiella FN-språket i före detta Jugoslavien.

När man kritiserar den högsta polisledningen i Sverige för bristande kompentens bör man känna till att vad som i sammanget gör Sverige unikt. Det är i stort sett endast jurister med lång vidareutbildning på dessa positioner.

Det finns alltid en fara i att den som ständigt kritiseras också blir kritisk. Tänk om det är så att skälet till den svenska polisens ofullkomlighet har politiska orsaker.


Om författaren
Om artikeln

Publicerad: 29 jan 2003 11:51

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: