Gudruns avgång är odemokratisk!

Stora medieföretag kan nog känna sig nöjda med en sådan tidningssäljande och tittarlockande historia, förutom då möjligtvis SVT. Kvällstidningarnas rubriker om Robinsondeltagarnas helvilda festande på små oskyldiga, förmodligen utrotningshotade, reptiler hamnade ju helt i skuggan av Vänsterpartiledarens affärer. Public services dokusåpeflaggskepp tappade säker några tiotusen tittare...

Vad jag vill komma med denna artikel är kanske som du redan gissat att visa den relativa likheten mellan politik och dokusåpor. Jag menar, vad är skillnaden? Det finns väl bara likheter!

Intervjuer med kändisar som klagar på andra kändisars uppträdande och åsikter. Konspirationer med programledare. Flera förstasidesrubriker i veckan. Ja, vad är skillnaden egentligen?

Frågar du en kvällstidningsjournalist eller herr och fru Svensson på gatan får du förmodligen höra samma slutledning som här ovan. Politiker och dokusåpadeltagare är kändisar på precis samma villkor. Därmed kan politik jämställas med dagens TV-utbuds allra billigaste underhållning.

Är det bara jag som ser ett stort fel här?

Handlar inte politik om mer än att hamna på Aftonbladets löpsedel? Själv vill jag gärna tro det. Jag har en tro på vårt politiska system och demokrati som historiens hittills bästa metod att tjäna folket, se till att rättvisa skapas och inte minst att ge alla eget inflytande.

Nu må det kanske vara så att dessa utopiska tankar inte riktigt rimmar exakt med den verklighet vi lever i. Den är ju tack och lov är lite för komplicerad för att kunna beskrivas i ett par rader här. Men inte fan handlar politik om kändisskap och att hamna på "ute och inne listor"!

Må så vara att Gudrun Schyman inte är Sveriges mest populära person just nu och kanske hade hon aldrig kunnat reparera den skada hon åsamkat sitt eget rykte, men jag har faktiskt svårt att se på vilket sätt det hon gjort skulle ha kunnat påverka hennes roll som politiker. Bara som försvarare av 11 procent av svenska folkets åsikter.

För det är just för dem som röstat på Gudrun Schymans vänsterparti som hon har ett ansvar. Att egenföretagare Robert 42 i Sollentuna röstade på Fp är upprörd över att Gudrun sysslat med precis samma sak som hans egen halvskumma kusin Edvard borde vi egentligen inte fästa större vikt vid än att han hejar på Leif i Robinson!

Jag tycker mig se ett demokratihot när tveksamma opinionsundersökningar med oklara skäl tvingar partiledare i små partier som inte ens sitter i regeringen att avgå. Jag tycker, trots att jag inte röstade på vänsterpartiet, att Gudrun Schyman borde fått chansen att sitta kvar som partiledare tills nästa partistämma då hon förmodligen självmant avgått istället för att personer som bara är ute efter att hacka ner på folk med andra åsikter och spy galla över just henne skulle få rätt.

Inte för att jag tycker om folkavlönade politiker som glömt bort att föregå med gott exempel och skattefuskat, utan för att jag har en sådan fruktansvärd respekt för ordet "demokrati".

De undersökningar jag redan nämnt i kombination med en och annan smaskig löpsedel och vissa stora tidningars skribenters fullständigt reflektionslösa artiklar var mer än något annat anledningen till att Gudrun till sist hade sina egna väljare emot sig. Var inte 75 procent av dem för att hon skulle sitta kvar för ett par dagar sedan? Tål de inte folk som gråter eller vad är det frågan om?

Nej med ännu ett offer skördat i medievärldens eget öråd börjar jag mer och mer fundera över vad en politiker egentligen är. Det borde fler göra, för demokratins skull!

Av Samuel Johnsson 27 jan 2003 15:48