Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela

"Det händer inte mig" - 2

Juni – juli 2002

Jag har skrivit in mig på arbetsförmedlingen. Min handledare är en smal och ranglig man, men vi kommer bra överens, så det känns okej. Det är en kvinna i expedition, som jag tidigare lagt märke till, hon är storvuxen, mellan 30 och 35 år och hon har en rejäl häck. Hon är alltid glad och trevlig, ler när jag går förbi. Detta gör det lite, lite roligare att besöka arbetsförmedlingen, åtminstone en gång i veckan. Jag kollar jobben av rutin varje dag i platsbanken på internet.

Skolan har slutat och de gymnasieelever jag ser var dag på stadsbiblioteket, har börjat sommarjobba. Dom som har tagit studenten köar jag dessutom tillsammans med, på arbetsförmedlingen.

Veckan före midsommar åker mamma tillsammans med min moster ner till Spanien. Det är en resa lilla mamsen väl har förtjänat, hon började spara lite smått i våras och det fixade sig. Ingen unnar mamma denna resa mer än jag själv.

Skälet till att den blev just Spanien är att lillasyster har arbetat därnere i ett år som volontär och lilla mamma började visualisera om en liten resa dit redan vid nyåret.

Midsommarafton sitter jag ensam hemma, det är fint väder hela helgen, men jag har ändå ångest och skamkänslor över att inte ha någon att fira med.

Under veckan har jag varit på en anställningsintervju, hos ett bemanningsföretag. Jag gjorde bra ifrån mig, fick en eloge för min skriftliga ansökan. Kvinnan som höll i intervjun är i 40-årsåldern och har det där trygga ansiktsuttrycket.

Jag ska få besked om två veckor, om jag får jobbet eller inte. Jag räknar smått dagarna, fram till dess.

Jag lider för var dag av att jag inget arbete har, förut trodde jag att bara man vill ha ett arbete så får man det. Men har nu fått möta en annan verklighet än min tidigare lutheranska verklighetsbild.

Jag läser för tillfället en bok som heter Medborgarlön, där författaren föreslår att varje medborgare förtjänar en medborgerlig lön, istället för att tvingas förnedras hos socialbyråer, försäkringskassor och arbetsförmedlingar.

I den situation jag för tillfället befinner mig i, är jag för medborgarlön till 110 procent och är villig att driva denna idé.

Detta är ett bidrag till Sourze Författarskola