sourze.se

Buddha å basgången å pianofröken

Listen to your Jazz Bass and let it flow!

Men de enda Putte vill hau. Putte vill hau.
De får han ente idau. De får han ente idau.
De enda Putte vill hau i juklapp, de e en röd elektrisk gitarr.

- Wilmer X, "En röd elektrisk gitarr", inspelad 1980 i Studio Bombadill, Klippan.

Det var på den tiden jag jobbade i musikaffär å måndagar var dagar när Buddha kom in med sina stehårda fingertoppar å sa att nu hade han varit i Klippan igen å lärt sig en ny basgång å kom hit för fan Micke å lyssna. Å jag satte mig ner medan han pluggade in vår finaste bas, en Fender Jazz Bass, å drog igång samtidigt som han tittade på mig å sa A A E E G å inget jävla plektrum, strängarna behöver fingrar, inte plast. Sen plingade det i dörren å den där pianolärarinnan stapplade in med ögonen bakom glas å undrade om vi hade tio exemplar av Agnestigs Vi spelar piano hemma.

"Vi spelar bas." sa Buddha.
"Va?" sa pianofröken.
"Inte vi, han, jag lyssnar. Jag har bara fem hemma, men jag kan beställa hem fler." sa jag.
"FEM basar HEMMA!? Var fan då?" skrek Buddha.
"Va?" pep pianofröken.
"Dom kommer i nästa vecka." sa jag.
"FLER basar!? Kommer det nån Rickenbacker?" undrade Buddha.
"De e jävligt tjock hals på dom." sa jag.
"Vilka?" sa pianofröken.
"Rickenbackerbasarna." sa Buddha.
"Vilka är dom?" frågade pianofröken.
"De e dom där med tjocka halsar å vita plektrumskydd." sa Buddha.
"Va?" sa pianofröken.
"Dina böcker kommer i nästa vecka." sa jag till pianofröken.
"Tack." sa hon. "Då hämtar jag alla tio då."
"A A E E G." sa Buddha.
"Pling." sa dörren.

Ja jävlar, det var på den tiden jag var diplomat å när sakerna hände så både såg å hörde man dom direkt, live, å igår kom nån å frågade om det hänt nåt på sistone å jag svarade nä fan, det här året lider mot sitt slut å allt går sin gilla basgång.

"Året har bara puffat på?" sa han.

"Det har bara puffat på" sa jag. "Jag har blivit av med den där hepatiten jag haft sen jag var tjuett, fått en bok antagen innan den var färdig å sagt upp mig från kommunen efter femton år. Puff puff puff, å sen äter luften upp rökringarna."
"Det var som fan!" sa han.
"Va?" sa jag.
"Det låter som..."
"Som?"
"A A E E G." sa han.

Sa jag.


Om författaren

Författare:
Mikael Vestlin

Om artikeln

Publicerad: 22 nov 2002 10:17

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: