Ab-or-en

Ab-or-en

Man letar i djupet
efter någon som kan förändra livet åt en.
Man går inte till sig själv
utan överlämnar detta
Det viktigaste i världen
åt någon annan.

En vacker dag kommer någon förbi
Ett hastigt möte, en blick
Och sedan delar man plötsligt livet.
Lyckorus, lyckorus
En helt annan värld
Plötsligt är den bara där.

Veckor går och månader och tiden
Man vill att den ska stillna.
Man är yr och förvirrad och vet bara
att det som inte får hända inte får hända.
Det får aldrig någonsin inträffa
att det någonsin tar slut.

Man söker numera omedvetet i djupet
Efter något som kan fördjupa det som är oss.
Ibland behöver man inte leta.
Det man söker slår en i ansiktet
Slår och stretar och kommer flygande emot en
Som en nyfångad, livstörstande fisk.

Sanningen har hunnit ikapp oss.

Det var för tidigt att fånga den
Trots att den fastnat på vår krok
tyckte vi att det var för tidigt.
Vi måste mogna först
innan vi kan ta tag i sådant där.
Men saknaden vi känner efteråt
är större än vår egen livsvilja.
Saknaden efter något man kunde ha haft
Om man inte alltför lätt släppt taget.

Den där lilla ab-or-en simmade in i mitt liv
Och vände ut och in på oss.
Min lilla ab-or-flicka vann simtävlingen och klängde sig fast Hos mig som släppte i henne igen
Jag var tvungen att släppa i henne igen
Min allra största kärlek, och min allra största sorg.

Jag hoppas att hon hittar tillbaka.

Av Susanne Söderberg Petersson 18 nov 2002 11:14