Som att dö,
svinga sig ut i det okända, det stora oändliga
Döden, döden, döden
Ibland längtar jag, känna hur ben för ben går av
känna hur vinden sliter
i mitt hår
Ibland lägger jag mig ned och skriker, ber till dig din djävul
Hämta mig nu. NU, NU NU!
Men nej, aldrig att du kommer,
alltid du lämnar mig så kall,
så blek
Ibland vill du ta mig med, men du får inte
får inte när du känner att jag fortfarande andas, för du vet
endast du visste och vet,
mitt liv är mitt och ingen tar det ifrån
mig
Det är endast då, då tiden står still, då livet är förbi
Då får du hämta mig, då är det slut
Men fram tills dess,
besök mig då och då
för att påminna
Av Marita Söderström 22 okt 2002 16:34 |
Författare:
Marita Söderström
Publicerad: 22 okt 2002 16:34
Ingen faktatext angiven föreslå
Litteratur, &, Poesi, Litteratur & Poesi, inte, redo, redo, riktigt, än | föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå