Jo, riksdagslönen måste sänkas

Låt mig först tacka Anna för att hon tagit sig tid att bemöta mitt krav, det här är en viktigare diskussion än vad det kan se ut som på ytan. För min del handlar det nämligen inte om billig populism, utan om vilka politiker vi egentligen vill ha. Här är det uppenbart att jag och Anna resonerar olika.

Framförallt skiljer vi oss i vad vi ser som kompetens. Anna menar att det behövs höga löner i riksdagen för att vi med dem ska kunna locka till oss de mest kompetenta. Jag ser snarare dagens höga löner som ett hinder för att få in kompetenta riksdagsledamöter. Låt mig förklara. Dagens system med höga arvoden, bra förmåner och fina tjänsterum gör givetvis det bekvämt för många att sitta kvar så länge man bara kan i riksdagen. För de allra flesta skulle det innebära en kraftig lönesänkning att avgå från riksdagsuppdraget, och därför sitter man gärna kvar tills man blir pensionär med god statlig inkomstgaranti, eller tills man får ett annat fint högavlönat uppdrag av regeringen.

När de som suttit länge sitter kvar blir det givetvis svårt för nya att komma in i riksdagen. På det sättet blir det omöjligt att få in den kompetens i riksdagen som verkligen behövs där, nämligen den som handlar om att veta hur saker och ting står till i verkligheten. Utanför riksdagshuset.

Man kan ha hur många akademiska poäng som helst men ändå ha dålig koll på hur det egentligen ser ut i skolan, i vården eller som arbetslös. Man kan läsa tabeller både fram och baklänges men inte ha en aning om vad mer eller mindre pengar till den ena delen av samhället egentligen betyder för dem som väl blir utsatta för mer eller mindre pengar. Det innebär inte att vi inte ska ha några akademiker, högavlönade eller räknenissar i riksdagen. De behövs också. Men idag är de väldigt överrepresenterade i förhållande till samhället utanför och det är ett problem. Dessutom känns det fel i maggropen att hävda att bra och kompetenta politiker får man bara genom att locka med höga löner. Är det verkligen de som ger sig in i politiken av privatekonomiska skäl som blir de bästa politikerna? Jag
tvivlar på det. Om den gruppen tränger ut den grupp som jag vill tillhöra, som gett sig in i politiken för att man brinner för att förändra något, då är både samhället och demokratin illa ute. Och dit är vi på väg nu. Politik har blivit ett yrke vilket som helst. Ett högavlönat jobb man har och som man avancerar i tills man går i pension. Därför finns det nästan inga unga och nästan inga pensionärer i riksdagen. Och därför börjar politik gå i arv. De flesta kända ungdomspolitiker har idag föräldrar som också är politiker. Det är en farlig trend.

Ett annat argument som ofta kommer upp för de höga riksdagsarvodena är att man pekar på de betydligt högre lönerna hos topparna i näringslivet. Näringslivslönerna är en annan värderingsfråga, jag tycker de är för höga. Men mest intressant är att detta argumentet bevisar allt det jag försöker säga. Politiker börjar jämföra sig med andra makthavare och delar av samhällseliten istället för de som valt dem. De blir maktens förlängd arm istället för folkets. Det är klart att det finns människor utanför politiken med bra löner också. Jag vill till exempel tacka den högavlönade person som kryssat mig som Anna pratar om. Men det är faktiskt en mycket liten del av befolkningen som har över 40 000 i månaden. I riksdagen är de dock många. Alla faktiskt.

Jag kan förstå de som säger att det är lätt för mig att resonera så här, jag som ju är ung och bor själv och inte har några skulder och... Nu är det där inte riktigt sant. Jag bor med min flickvän som för tillfället är arbetslös och jag har flera ganska stora skulder att betala av på. Men det är inte min poäng. Min poäng är att jag inte vill göra riksdagsledamöterna till några fattiga kyrkråttor. Jag tror dock att man klarar sig utan några snyfthistorier om man sänker lönen med 10 000 kronor som jag föreslår. Det skulle dessutom spara staten 40 miljoner kronor. Det skulle kännas bra nu när vi skär ner på all annan statlig verksamhet.

Av Gustav Fridolin JR 10 okt 2002 18:11