Öppet brev till Yrsa Stenius

Jussi i mitt hjärta.
Vi har i mitt yrke träffats många gånger. Jag har stått i kö för att få höra hans stämma från Folkparkens scen, minns med rysningar av rörelse då han tolkade Rodolfhes roll i "La Bohème" på Malmö Stadsteater i slutet på 50-talet.

Skulle jag berätta om Jussi föreställer jag mig en grönskande solig äng, massor av blommor, sjungande fåglar i träden, surr av humlor och bin.

Jag skulle vända på stenar, lyssna på vad som sprang fram ur den djupa myllan. En är litet mossig men släpper fram: "Celeste Aida" Verdi. Längre bort vid foten av en buske slår jag mig ner och lyssnar på "Blomsterarian" ur Carmen. Strövar vidare, plockar en tusensköna. Luktar - hör - "O Paradiso" från Afrikanskan. Timmarna löper iväg, det börja mörkna borta vid horisonten. Nu är det snart slut men Jussi som berett oss alla operaälskare så mycket nöje vet att allt var inte en dans på rosor och slutsången blir "Skratta Pajazzo" av Leoncavallo.

Här fäller vi båda tårar. Jussi i sin himmel, jag därför att jag just läst Yrsa Stenius i Aftonbladet. Bara smutskastning - om att han tog sig några järn då och då. Kanske någon gång för mycket. Vad i gjorde det???

Han bar sig inte illa åt mot oss - sin publik. Han förlät oss för att vi krävde så mycket av honom - vad gjorde det om vi sedan fick vänta någon gång när han var försenad eller ställde in - vi älskade ju honom. Han var ju bara en människa liksom vi andra.

"Hemligheten är avslöjad" säger Yrsa och ger sin älskade operastjärnas byst en kram.

Yrsa Du var tio år då Jussi allt för tidigt gick bort. Jag har inte läst och kommer inte att läsa din bok. Du har redan trampat och förstört nog för mig - men sådan är journalistiken idag.

Du kan vara lugn. Ingen är intresserad - och kommer troligen inte att bli - av om Du tar ett järn eller ej. Hoppas att din bok blir en flopp om Du bara rotat i Jussis privatliv. Har Du försökt beskriva hans gärning, kan Du inte tillföra något nytt. Vi som gillar Jussi kan hans liv utantill, dag för dag.

Sista gången jag pratade med Jussi var hans avskedord till mig: "Hej då, jag måste kila - skall "skrika" i Folkets Park klockan åtta."

Ps.
Funderingar efter att ha läst "Ibland söp Jussi sig medvetslös".
Yrsa Stenius avslöjar sanningen om vår största operastjärna - Aftonbladet 02-09-21
Ds.

Av Lennart Ekman 22 sep 2002 12:58