Frihandel med BagarBengt & DanSören

Varför ska Sören baka sina egna, förkolnade bullar när han kan få andra bullar av Bagar-Bengt? Och varför ska Bagar-Bengt pyssla med dans, när han är utbildad bullmakare?

Usch, vilket fånigt exempel. Men byt nu ut Bagar-Bengt och Dansör-Sören mot två olika nationer, med olika produktion och naturtillgångar. Visst tjänar båda länderna på att specialisera sin produktion av varor och tjänster?

Detta är frihandel.
Inget konstigt alls.

Men vad händer om Bagar-Bengt är en riktigt bak-dansare och är bättre än DanSören på både dans och bakning? Blir inte stackars DanSören fattig och utsugen då?

Nej.

Tid är en bristvara, särskilt för Bagar-Bengt. Han skulle aldrig hinna både baka kanelbullar och dansa all night long. Nej, Bengt måste hem från bageriet och gå med hunden, röka pipa och läsa tidningen.

Alltså kan DanSören fortsätta vara kung på dansgolvet, trots att Bengt egentligen är den riktige Travolta. Men Bengt är bättre på bullar än dans och blir därför bakkung, samtidigt som DanSören håller ställningarna i dansbranschen.

Än en gång, byt ut Bengt och Sören mot nationer, företag och naturtillgångar. En gång i tiden var Sverige bättre än Hong Kong på såväl läkemedel som plastblommor och annat krimskrams. Sverige är dock hundratals gånger bättre på läkemedel än plastblommor. Såväl Hong Kong som Sverige tjänar i så fall på att Sverige producerar läkemedel medan Hong Kong gör plastblommor.

Frihandelskritiker säger sig alltid värna om de fattiga, men exemplet påvisar hur vänstersolidariteten som vanligt förstör för de svaga.

Om Sverige kan göra två saker men Hong Kong bara en lönar det sig för båda om Sverige gör det Hong Kong inte kan producera men likväl behöver. Därefter kan länderna handla med varandra så båda får tillgång till de läkemedel som endast den starka ekonomin är kapabel att tillverka. Frihandel gynnar således underutvecklade länder.

Mycket riktigt har de fattiga länder som öppnat gränserna och infört frihandel också börjat producera arbetsintensiva produkter som inte kräver utbildning. Hong Kong, Singapore, Sydkorea och de andra mirakelekonomierna i öst tillverkade inledningsvis peruker, plastblommor och annat "skräp" eftersom de var komparativt bäst på detta. Allteftersom välståndet ökar höjs utbildningsnivån och industrin utvecklas mot mer högteknologiska branscher. Dessa länder har haft en fantastisk tillväxt och uppnått västerländsk levnadsstandard på blott några decennier.

Specialisering, öppna gränser och fri handel är den överlägset snabbaste vägen till välstånd. Varför ska länder göra något annat än producera vad de är bäst på?

Av Christian Sandström 08 sep 2002 11:28