Billy Butt måste få vara med

Jag ska inte låtsas att jag vet vad det innebär att vara offer för sexuella övergrepp, för det har jag ingen aning om, men jag kan nog förstå att det kan tyckas som ett hån att se sin förövare leva ett till synes vanligt, kanske till och med glamoröst, liv medan man själv har fått ärr för livet.

När författaren Carl-Johan Vallgren sommarpratade gick han hårt åt Billy Butt och Anna Bråkenhielm Bråkenhielm är vd för produktionsbolaget Strix som bland annat producerat Baren där Butt var med som jag tolkade det av den anledningen att Billy Butt tilläts vara med i Baren trots sitt förflutna.

Billy Butt blev anklagad, fälld och dömd och har nu suttit av det straff som han blev ålagd. Om det nu finns någon som vill anställa honom, även om den anledningen är att få upp tittarsiffrorna och sätta igång en debatt, så är väl det ok?

Eller ska man få näringsförbud inom det område som man har begått brott? Eko-brottslingar ska aldrig mer få syssla med pengar och värdepapper, bankrånare måste för all framtid hålla sig minst 100 meter från banken, har du slagit din fru/man/sambo ska du aldrig mer få leva i ett förhållande.

Eller är det just typen av brott han har begått, som gör att han och alla andra sexförbrytare står längst ner på näringskedjan? Vi känner mer när det är en enskild människa som är offret, och särskilt när det handlar om övergrepp att en privatperson får sin sommarstuga trashad är ju trist, men det är värre om samma person blivit våldtagen än vad vi gör när något multinationellt storföretag blir svindlat på triljoners dollar.

Och väl är det, att vi fortfarande kan skilja på vad som är viktigt och mindre viktigt. Men borde inte lite av den empatiska förmågan även tillfalla de som har avtjänat sitt straff och verkligen vill försöka leva ett liv som innebär att man följer de lagar som finns?

* * *

Om ni undrar varför jag inte har skrivit något om Izabella Scorupcos utspel i Expressen så kan jag bara säga att Linda Skugge förekom mig igen och eftersom hon sa allt jag tänkte men aldrig skulle våga skriva, inte på det sättet så hänvisar jag till hennes krönika: Länk: gt.se

Av Kajsa Kallio 28 jul 2002 13:41