Konstaterande A:
Det dricks en förfärlig massa alkohol i detta land.
Konstaterande B:
Mycket drickande leder till många fall av alkoholskador och alkoholrelaterade sjukdomar, ökad kriminalitet, sociala problem och minskad arbetseffektivitet.
Konstaterande C:
Det som sagts i konstaterande B belastar staten med en väldig massa kostnader.
Alltså:
Staten måste på något sätt kompensera de utgifter supandet innebär. Lämpligast är att förbjuda all annan alkoholförsäljning än den staten själv kontrollerar och får intäkter ifrån, ett vin- och spritmonopol som "plåster på såren". Eftersom kostnaderna för spritens skadeverkningar ändå kommer att finnas där gäller det att minska förlusterna i möjligaste mån.
Kommentar:
Så funkar det. Glöm tjafset om var spriten skall säljas, svenskar dricker för mycket i alla fall. Vi måste bli radikalare om vi skall bekämpa supandet. Låt alla femtonåringar dricka sig till hjärtstillestånd, sen lär de nog avhålla sig från vidare kontakter med anden i flaskan. Jämför gärna med allergikern som drabbats av en anafylaktisk chock och därefter aktar sig noga för allergenet.
Tanke:
Det kanske är värt att betala priset för spriten ändå, trots misären som många gånger följer i dess spår. Har inte alla nordmän rätt till ett järn efter en hård arbetsvecka i kyla och mörker? Bör inte varje ensam själ i detta avlånga land få ta sig en hjärtevärmare när dysterheten tågar in? Är det inte så att vi stela och tråkiga, blyga och allmänt folkskygga invånare i skattmasarnas paradis mår väl av att kunna släppa på hämningarna i rusets lustgård?
Av Magnus Hansson 25 jul 2002 13:40 |