Svenska obegripligheter om Mellanöstern

Den 25 juni 2002 presenterades några obegripligheter av svenska toppolitiker: FN-ambassadör Pierre Schori hävdade att Yassir Arafat är det palestinska folkets laglige, folkvalde president. Utrikesminister Anna Lindh hävdade detsamma, i kommentarer till USA:s president Bushs tal om Mellanöstern.

Det är nog rätt fantastiskt att sitta i den politiska toppen. Man får välja ut de godaste bitarna och slänga resten – i alla fall om man bara lyssnar på vad som sägs och inte bryr sig om hela den skorrande symfonin.

Nu råkar det tyvärr för Pierre Schori, Anna Lindh och likasinnade vara så, att Yassir Arafats tid som "folkvald president" löpte ut på försommaren 1999. Hanan Ashrawi sade så sent som på vårvintern i år, som svar på frågan om varför palestinierna inte haft nya val, att "vi hade inte lust...".

Så nu är det fritt fram för oss gräsrötter att undra hur det skulle vara om Göran Persson avlyste det svenska valet nu till hösten, lät någon talesman säga att "vi har inte lust..." och sedan fortsatte som svensk statsminister i dryga tre år. Hela vårt politiska toppskikt verkar ju tro på att den palestinska myndigheten är precis lika demokratisk som Sverige, och om Pierre Schori kan skulle väl Sverige kunna?

Skämt åsido, Anna Lindh hade fel i att president Bush hade "spikat" en palestinsk stat "om tre år": det hela hänger väl på om palestinska makthavare går med på att få en demokratisk palestinsk stat bredvid Israel istället för på ruinerna av Israel. Det senare alternativet har arabstaterna faktiskt arbetat på sedan 1948.

Önsketänkande och realpolitik har väldigt stora avstånd att överbrygga. Tyvärr!

Av Rigmor Gadde 10 jul 2002 10:50