Perspektivlöshet och lite halleluja

Det är intressant att idrotten har en sådan slagkraft. Media håller i hela trettio dagar minutiös kontroll över vartenda steg och snedsprång som de inblandade gör. För att inte tala om alla spekulationer före VM om vem och hur de olika lagen skulle se ut och skadade spelare hit och stukade spelare dit och de många veckor av analys över ”varför-blev-det-som-det-blev?” Samtidigt sitter hundratals kvinnor från Syd-Korea och demonstrerar och kräver upprättelse efter Japans ockupation i början av 1900-talet, då dessa kvinnor hölls mer eller mindre som sexslavar/slavar. Kvinnor som man ignorerat, och fortfarande ignorerar. Den nyheten fick MAX en minut.

Och när sen Horace Engdahl ironiserar Aftonbladets lågbudgetfrågor, så tar det hus i helsike. Var har människors perspektiv på vad som är viktigt i världen tagit vägen? För sporten har blivit den nya religionen, folkets nya opium, som fördummar och förslavar och skapar samma sorts fanatism. Kan inte folk bara acceptera att alla inte har samma intressen och preferenser på vad som är viktigt? Själv tycker jag att de förslavade kvinnornas kamp för upprättelse väger tyngre än vem som vann åttondelen. Men det är ju bara min åsikt.

Av Martin Therus 29 jun 2002 17:36