Tagesson och Abrahamsson går tillväga likt de flesta som tillhör vänsterrörelsen - man uppmålar en dyster och hemsk bild av världen och skyller allt på det som bär liberala förtecken. Anledningen till att man målar upp en sådan dyster bild av verkligheten är att man inte kan argumentera med fakta, för fakta pekar i helt motsatt riktning. Världen blir bättre och bättre och anledningen är just det som vänsterrörelsen förkastar. Nedan kommer jag visa hur det egentligen ligger till.
* Under 1900-talet har medellivslängden i U-länder ökat. 1900 var medellivslängden 30 år i u-länder medan den 1998 var mellan 60 och 70 år. Källa: UNDP
* Spädbarnsdödligheten har den senaste 45 åren minskat i U-länder. 1950 dog nära 20 procent av alla nyfödda barn i U-länder, idag dör cirka 5 procent. Källa: UNDP
* Dessutom har världshungern minskat. 1970 var över 35 procent undernärda i U-länderna, idag är det mellan cirka 15 procent. Källa: FAO
* Av dem som i U-länder föddes 1926 var mellan 70-80 procent analfabeter. Av dem som föddes 1970 var cirka 20 procent analfabeter! Källa: UNESCO
* 1900 var inga av världens länder demokratier. Idag är litet mer än 60 procent av världens länder demokratier och strax under 60 procent av världens befolkning lever i demokratier. Källa: Freedom House, 2000
Något som är populärt hos vänsterrörelsen är att säga att jämlikheten världen över minskat. Sanningen är dock en annan;
* 1965 var ginikoefficienten mellan världens länder 0,585 medan den 1997 var 0,520! Källa: Melchior, Telle & Wiig, 2000.
* Dessutom har världens levnadsstandard stigit. I U-länderna har den mer än dubblats mellan 1960 och 1993. Källa: UNDP
* Ekonomisk frihet minskar också korruption. Den mest fria 1/5 av världens länder är cirka 3 gånger så fria från korruption som den minst ekonomiskt fria 1/5 av världens länder. Källa: Gwartney & Lawson m.fl, 2001
* Dessutom ger ekonomisk frihet välstånd. Den mest ekonomiskt fria 1/5 av världens länder har ett BNP på närmare 20000 USD medan den minst ekonomiskt fria 1/5 har ett BNP på cirka 2500 USD. Källa: Gwartney & Lawson m.fl, 2001.
* Ekonomisk frihet ger också tillväxt. Den genomsnittliga årliga tillväxten i procent för de 20 procent mest fria länderna var närmare 2,5 procent medan den i de 20 procent minst ekonomiskt fria länderna var -1,5 procent! Källa: Gwartney & Lawson m.fl, 2001.
* Utöver ovanstående ger också ekonomisk frihet ökad levnadsstandard räknat i HDI. De 20 procent mest fria länderna i världen ligger på ett värde mellan 0,8 och 1,0 medan de 20 procent minst ekonomiskt fria länderna ligger på cirka 0,5. Källa: Gwartney & Lawson m. fl, 2001.
* Om allt detta inte vore nog så ger ekonomisk frihet också ökad medellivslängd. Medellivslängden i de 20 procent mest ekonomiskt fria länderna är mellan 70 och 80 år medan medellivslängden i de 20 procent minst ekonomiskt fria länderna är cirka 50 år - och då är skillnaden mellan länderna i de 20 procent minst ekonomiskt fria länderna väldigt stor! Källa: Gwartney & Lawson m.fl, 2001.
Även om en del vänsterpolitiskt relaterade människor inte förnekar ovanstående fakta så brukar man säga att ekonomi inte är allt, jag skall dock visa hur det egentligen är nedan.
* Inkomster och levnadsstandard hör ihop. HDI och BNP per capita är i samband med varandra. Ju högre BNP ju högre levnadsstandard. Källa: Melchior, Telle & Wiig, 2000
* Tillväxt gynnar dessutom dem som är fattiga. Ju högra inkomst per capita desto högre genomsnittsinkomst för den fattigaste femtedelen i ett land! Källa: Dollar & Kraay, 2000.
* Dessutom är det som så att ju högre tillväxt i inkomst per capita desto högre genomsnittsinkomst för den fattigaste femtedelen i ett land. Källa: Dollar & Kraay, 2000.
Om man bestämt sig för att inte förneka det jag nu visat så kan man om man vill börja argumentera rörande jämlikhet. Grejen är dock den att ju högre tillväxt i ett land desto mer minskar ojämlikheten.
* Ju högre årlig tillväxt i inkomst per capita - desto större förändring från ojämlikhet mot jämlikhet i ett land. Källa: Dollar & Kraay, 2000
* Om vi dessutom jämför de 20 procent ekonomiskt fria länderna i världen med de 20 procent minst fria länderna ser vi att skillnaden mellan den rikaste respektive fattigaste femtedelen av befolkningen hos de minst fria länderna är mellan 30-35 procent och i de mest ekonomiskt fria länderna mellan 10-15 procent! Källa: Gwartney & Lawson m.fl, 2000.
* Ekonomisk frihet minskar också fattigdomen. Enligt FN:s HPI Human Poverty Index så är andelen som är fattig hos världens 20 procent minst ekonomiskt fria länder precis över 35 procent medan andelen av befolkningen som är fattig hos världens 20 procent mest ekonomiskt fria länder mellan 10-15 procent. Källa: Gwartney & Lawson m.fl, 2001.
Något som vänsterrörelsen älskar att hata är frihandel - och trots det är man emot EU som är ett enda stort tullmursprojekt. Här nedan visas att frihandel är någonting positivt för tredje världen och västvärlden också för den delen vilket är tvärt emot var vänsterrörelsen vill få alla att tro.
* Frihandel renderar välstånd. BNP per capita hos de 20 procent mest öppna länderna i världen är mellan 20000-25000 USD medan BNP per capita hos de 20 procent minst öppna länderna i världen är 2500 USD. Källa: Gwartney & Lawson m.fl, 2001.
* Dessutom skapar frihandel tillväxt. De 20 procent mest öppna ekonomierna i världen har en årlig tillväxt mellan 2,0-2,5 i procent av BNP. De 20 procent minst öppna ekonomierna däremot har en årlig tillväxt på 0,5 procent av BNP. Källa: Gwartney & Lawson m.fl, 2001.
En vanlig missuppfattning är att U-länder inte gynnas av frihandel. Läs nedan.
* BNP-tillväxt i procent hos de mest öppna U-länderna under 1970- och 80-talet var cirka 4,5 procent, hos de mest slutna u-länderna mellan 0,5-1,0 procent. De mest öppna I-länderna hade en BNP-tillväxt mellan 2,0-2,5 procent medan de mest slutna I-länderna hade en tillväxt mellan 0,5-1,0 procent. Källa: Sachs & Warner, 1995.
* BNP-tillväxten under 1990-talet är än mer talande. I-länderna hade en tillväxt på nära 2 procent. Hos de öppna u-länderna var tillväxten cirka 5 procent medan den hos de slutna U-länderna var -1 procent! Källa: Dollar & Kraay, 2001.
Så kommer då än mer fakta som visar att U-länderna är på uppgång.
* U-ländernas andel av världsexporten av fabriksvaror var 1970 något mer än 5 procent, 1999 var den något mer än 25 procent. Källa: Ghose, 2000 och Overseas Development Institute, 1995.
* Dessutom har U-landslönerna stigit. U-landsarbetarens genomsnitts lön i procent av amerikansk fabriksarbetarlön var 1960 10 procent medan den 1992 var 30 procent. Källa: Burtless, 1998.
Om man accepterar det som visats ovan så brukar ändå många ta upp att arbete och tillväxt inte är allt - trots det att ekonomisk tillväxt står i samband med levnadsvillkor. Någonting man gillar att tala om är hur mycket fritid man har till exempel.
* 1870 ägnade man sig under ett genomsnittsliv 300000 timmar åt fritid, 1996 var det 500000 timmar. Och det är en tydlig trend från 1870 även under de tider då man inte reglerat arbetsmarknader, den har snarare mattats av i takt med att regleringar blivit allt vanligare! Källa: Cox & Alm, 1999.
* 1870 var verkligt antal arbetstimmar per person/år strax över 3000, 1996 var det cirka 1500. Källa: Cox & Alm, 1999.
Något annat man gillar att kritisera är de hemska storbolagen och man hävdar att dessas makt stärks i fria länder. Läs gärna nedan.
* Den andel av USA:s BNP som de 500 största företagen stod för var 1980 nära 60 procent medan det 1992 var mellan 35-40 procent. Den som vet något om hur USA ändrats sedan 1980 förstår att stora företags dominans tycks minska på en mer fri marknad. Källa: Edwards, 2001.
Miljön då? Många tycks tro att det är vi i I-världen som är de största miljöbovarna. I U-länderna dör det dock mer än 7000 människor _varje dag_ av miljöföroreningar.
* Ju högre inkomst per capita desto bättre reglering av föroreningar! Källa: Dasgupta, Mody, Roy & Wheeler, 1995.
* Miljöslitaget per enhet BNP visar att ju högre BNP per capita renderar mindre miljöslitage! Källa: World Bank, 1992.
Någonting man också gillar att hänga upp sig på är rörligt kapital och att det bara gynnar I-världen. Läs gärna nedan.
* 1970 var procentandelen av totala utländska direktinvesteringar till U-länder mellan 20-25 procent medan den 1997 var uppemot 40 procent! Källa: Ghose, 2000.
* Det årliga nettoinflödet i mdr USD i form av investeringar till U-länder var 1973-78 närmare 0. 1993-96 var siffran uppemot 175 mdr USD! Källa: Eichengreen & Mussa m.fl, 1998.
Utöver all dessa fakta som motbevisar allt Attac och vänsterrörelsen har att komma med så finns det ytterliggare en intressant iakttagelse. Nämligen att ekonomisk frihet går hand i hand med politiska rättigheter. Det enda undantaget är Bahrein. Källa: Donway, 2000.
Här ser vi att allt det som Attac kritiserar leder till bättre tillstånd för tredje världen, miljön, medellivslängd - ja, det spelar ingen roll vilket värde vi mäter! Det är därför de enbart kommer med känslomässiga argument istället för med faktaargument då all fakta motbevisar deras teser.
Ta all denna fakta i beaktande - speciellt om du tillhör duon Tagesson och Abrahamsson. Jag skulle vilja veta hur ni motbevisar all denna fakta. Varför är ni emot frihandel då konsekvenserna av frihandel är glasklara? Och varför utmålar ni er som tredje världens goda samvete när det ni kritiserar är just det som förändrar den tredje världen till det bättre!
Var noga med att notera att om de ens kommenterar min artikel, så kommer de inte att motbevisa den fakta jag presenterar. Möjligtvis kommer de att presentera egen fakta som dock inte har ett dugg att göra med den fakta jag visat. Nej, de kommer att komma med utläggningar i ord och känslomässiga argument men kommer inte alls att kunna motbevisa mig med fakta. Dessutom kommer de troligen inte beröra det faktum att de inte kritiserar tullmurar utan snarare vill resa än högre sådana - när frihandel gynnar tredje världen och västvärlden!
Jag väntar på svar.
Av Sebastian Weil 11 apr 2002 09:29 |
Författare:
Sebastian Weil
Publicerad: 11 apr 2002 09:29
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå