Rummet skulle sluka mig

Jag träffade dem och vi tog mdma och blandade ut det i dricka. Vi dansade och jag rökte lite gräs. Jag började tappa verklighetsuppfattningen, begreppet tid existerade inte längre.

Vid sex-tiden började vi dra oss mot en efterfest. Där träffade jag några killar som jag kände sen tidigare. De bjöd på kokain och jag drog kanske en och en halv lina. Jag började bli hysterisk, de vanliga tjackis-symptomen, gick om kring och pratade med alla, hade spasmer.

En kille som jag ibland brukar träffa och ha sex med var där. Vi bestämde att vi skulle gå hem till honom. Alldeles innan vi gick bjöd han på amfetamin. Klockan var nu omkring elva.

Väl hemma hos honom somnade han. Själv låg jag på sängen och stirrade i taket. Långsamt började rummet att äta upp mig. Väggarna började röra sig inåt. Jag har inget tidsperspektiv, vet inte hur långsamt det går. Jag bara stirrar i taket. Taket som kommer emot mig, faller neråt, vill sluka mig.

Killen vaknar. Säger att han sovit i tolv timmar. I tolv timmar har jag alltså legat och frenetiskt stirrat i taket. Livrädd för att rummet ska äta upp mig.

Jag försöker äta men kan inte. Bestämmer mig för att gå hem men eftersom jag fortfarande är helt fucked up i huvudet börjar jag röka gräs istället.

Jag inser att jag snart varit hemifrån i två dygn. Måste hem. Går per fot hem, det är en två mils promenad. Hela vägen förföljer en kille mig. Han är uppenbarligen också påverkad. Han säger konstant att han "ska knulla mig i röven".

Jag tillslut hem men kan varken äta eller sova på ytterligare två dygn.

Av Anna Svensson 03 apr 2002 09:28