Föreslå ändring | Skriv ut | Tipsa | Dela

Uppstånden från de döda

Påsk.

Du söker efter mig i gravvalvet
Med en slocknande fackla i din hand
Men jag är inte kvar här
Efter tre dagar är Du tillbaka
Men jag har rest utan Dig

Var är Din guldkalv nu?
Är Du hör för att sörja de levande?
Eller för att glädjas med de döda?
Min sista färd börjar nu
Jag återvänder inte hit mer

Jag stack mina fingrar på rosens tagg
Men såret läkte när blodet var slut

En ängel uppenbarade sig för mig
När all jordens kärlek var slut
Hon lyfte min blick mot en plats
Där kärleken aldrig kan dö
Där portarna aldrig stängs

Jag tittade upp, men såg bara mörker
Svarta moln över himlen
Inga stjärnor, ingen måne
"Var inte rädd" sa ängeln
"Följ med mig till en bättre värld."

Den vita liljan har inga taggar
Korpen flyger högre än duvan

Jag hade aldrig varit där förut
Jag hade inte känt någon närvaro
Jag trodde inte på mirakel
Tills hon kom i min väg
Tills hon lyfte korset från mig rygg

Du ska inte tala om kärlek som aldrig dör
Du ska inte tala om portar som aldrig stängs
Så sade folket till mig när de dödade mig
De lät mig inte tro
De lät mig inte leva

De ville se vår kärlek brinna
För att sprida dess stoft i vinden

Ängelns ögon tårades
Hennes vingar sänktes
"Jag har aldrig varit här förut
Jag har aldrig känt någon frånvaro
Jag visste inte om någon multnad jord"

Min ängel och jag, vi kan inte sova
Vi kan inte röra vid varandra
Vi är bara flyktiga tankar
Alla vinfkarafferna är tomma, allt är utgjutet
Men hennes ansikte syns fortfarande inte

Även du övergav mig, min Gudinna
Och nu återvänder du när det är för sent

Du vill se ett ett likblekt ansikte i gravvalvet
Men finner ingenting
Du vill höra ett hjärtas sista slag
Men finner bara tystnad
Jag är inte kvar här