Jag läste för någon vecka sedan om Emma-Maria som var med i årets omgång av Big Brother, en av de dokusåpor som just nu går på alla kanaler. I Big Brother får man följa killar och tjejer som bor ihop inlåsta och avskärmade från omvärlden i ett hus. Emma-Maria var en av de som både hånglade och hade sex inför tittarna, men som sen valde att ge upp och gå ut ur huset.
Nu kan man läsa att hon inte kan bo kvar i sin stad för att folk är så arga på hennes beteende i Big Brother och tycker att hon skämt ut sig själv och sin stad. Och hon är inte ensam om det, samma sak har hänt andra dokusåpa-kändisar som både råkat ut för hot och misshandel.
Men hur långt får det gå? Har det inte gått för långt om man ska bli utfryst eller hotat för något man gjort i TV, något som inte har skadat någon annan än möjligtvis en själv?! Jag kan aldrig tänka mig att Emma-Maria kunde föreställa sig att det skulle bli ett sådant ramaskri för det hon gjorde i huset.
Och vad är det som gör att människor blir så engagerade i en TV-serie och så arga och kränkta över vad en annan människa gör? Hur mycket kan vi döma av det vi ser? Är allt sant? Hur mycket klipps ihop av producenterna och hur mycket står egentligen ungdomarna själva för?
Jag tycker att detta har gått för långt!
Vad är det med människor? Även om man nu har sex i TV eller gör något annat ska man inte behöva flytta eller bli nerslagen på krogen. Det är ju sjukt! Vad har de gjort för fel? Vad straffas de för? Att de vill vara med i TV?
Även om nu människor tycker att till exempel Big Brother deltagarna är pinsamma eller helt enkelt idioter, är de fortfarande vanliga människor vi pratar om. Som har känslor och som vill bli behandlade med vanlig respekt!
Av Johanna Stridh 21 mar 2002 13:19 |
Författare:
Johanna Stridh
Publicerad: 21 mar 2002 13:19
Ingen faktatext angiven föreslå
Artikeln är inte placerad. föreslå