Nej till legala graffitiväggar

I Stockholm har det gjorts försök med legala väggar. Erfarenheterna från detta är mycket dåliga. I Aspudden ledde legala väggar till en kraftig ökning av det illegala klottret på stan. En graffitifestival som hölls på Järvafältet i Husby förra sommaren med tillfälliga legala väggar ledde till att både ett antal K-märkta hus, stora delar av Husby, samt Husby tunnelbanestation utsattes för graffitivandalisering.

I Göteborg har kulturhuset Röda sten upplåtit en av husets väggar åt graffitimålare att använda legalt. Resultatet var att hela huset och närområdet bombades med graffiti. Vår erfarenhet visar med andra ord att så kallade legala väggar inte minskar den illegala graffitin på stan. Snarare
tvärtom.

Hur kan det då komma sig att legala väggar minskar den illegala graffitin i vissa städer? En bidragande orsak kan vara storleken. I den belgiska staden Brügge, som fått pris för sin klotterbekämpning, brukar lyftas fram som exempel på lyckad klotterbekämpning genom legala väggar. Men Brügge hade, när det var som värst 1997 lite över 500 polisanmälda klotterbrott.

Förra året hade Stockholm över 23000. Den specialenhet som polisen bildat i Brügge uppskattar antalet klottrare till ett tjugotal. I Stockholm kan det räknas i hundratal. Det säger sig självt att det är mycket lättare att stävja den illegala graffitin, och att föra en dialog med dem som målar graffiti, om antalet utövare är som en mindre skolklass.

I den debatt som har varit igång under vintern om graffiti finns alltför många som förespråkar enkla lösningar. Men erfarenheterna av legala graffitiväggar och skolor förskräcker. Erfarenheterna av sådant är mycket nedslående i Stockholm. De har lett till ökad vandalism. En restriktiv attityd och snabb sanering har varit mer framgångsrika metoder. Det är på detta som Stockholm stads erfarenheter av sambandet mellan illegalt klotter och graffiti grundar sig.

Av Birgitta Rydell 11 mar 2002 18:10