Jag lämnar inte riksdagen!

Jag lämnar inte, oavsett detta krav, min riksdagsplats eller min ordinarie plats i riksdagens bostadsutskott då jag enligt vallagen är personligt vald.

De frågor jag tänker driva i riksdagen under fortsättningen av mandatperioden är desamma som tidigare. Med undantag för min syn på flyktingpolitiken, är min politik förankrad i de flesta övriga partier.

Jag vill driva en politik baserad på sund marknadsekonomi med socialt ansvar. Kärnkraften kan avvecklas när realistiska miljö- och ekonomiska alternativ finns. Regler och villkor för främst småföretag förbättras. Så och för många pensionärer. Sjuk- och äldrevård skall vara på hög nivå och betalas solidariskt via skattsedeln. Seriösa privata alternativ tillåtes konkurrera med offentlig sektor där huvudansvaret dock skall ligga hos stat, landsting och kommuner. Polisens inre och yttre resurser skall ökas.

I Sverige skall svensk lag gälla för alla. De som anser motsatsen bör lämna landet. EU får inte bli Europas Förenta Stater. U-hjälp skall ges till länder med demokratisk utveckling, i övrigt endast i form av katastrofhjälp.

Avseende flyktingpolitik vill jag att den skall harmonieras med EU då den i grunden havererat, främst tack vare att svenska politiker trott sig besitta egenskaper kollegor i andra länder saknar. Det viktigaste är dock att ämnet skall kunna debatteras på samma sätt som sker i alla övriga EU:s medlemsländer. I dag är frågan tyvärr tabu, vilket är ovärdigt ett demokratiskt samhälle.

Som jag kan bedöma har Sverigedemokraterna ett oförtjänt dåligt rykte.

Detta främst tack vare den statligt stödda tidningen EXpo. Journalister borde kontrollera bakgrunden hos medarbetare på tidningen och då inte förvånas över om man kommer fram till att tidigare djupt troende kommunister inte är sällsynta. 1996 presterade en EXpo-medarbetare följande alster:

"Att känna eller t.o.m. tycka att den vita rasen är underlägsen på alla upptänkliga plan är naturligt med tanke på dess historia och nuvarande handlingar. Låt den vita rasen gå under i blod och lidande. Leve det mångkulturella, rasblandade och klasslösa ekologiska samhället. Leve anarkin!"

Skulle det visa sig, vilket jag inte tror, att Sverigedemokraterna fört mig bakom ljuset kan mitt beslut att kandidera för partiet omprövas.

Av Sten Andersson 15 feb 2002 14:19