Döfött

Redan nu känner hon att det är på gång. Det har börjat.
Maronia springer in i badrummet och upptäcker att det blöder ifrån underlivet.
På det kalla badrumsgolvet ligger en pöl av blod.
Maronia väcker Claes.
"Jag har ont" stönar Maronia fram.
"Va" säger Claes nyvaket.
"Jag har så inn i helvete ont" skriker Maronia.

Claes förtsår ingenting. Att det är på gång redan för de ska inte ha förrän om 8 veckor.

Claes går upp ur sängen. Sedan hjälper han Maronia på med jackan.

När de kommer fram till sjukhuset och har blivit "incheckade" så får de sitta ner i ett väntrum.
Maronia ställer sig upp och försöker få tag i någon personal för hon har så ont.
Claes och Maronia har väntat i över en timme.
De väntar sitt första efterlängtade barn.
Det tog två år för Marre, som hon också kallas, att bli gravid.

Ingen personal syns till. I väntrummet hänger grönrutiga gardiner och på väggarna sitter tavlor med leende bebisar.
En man i vit rock går förbi utanför väntrummet med något instrument i handen.
Marre börjar inse allvaret, hon skräms av att de inte har fått någon hjälp än.
Värkarna har satt igång.
En sköterska kommer till slut in i väntrummet.
"Hur är det här då?"
"Ont" är det enda som Marre kan stöna fram.
"Följ med här så ska ni få sitta ner i ett rum och vänta tills överläkaren kommer och tar hand om er"
"Jag har ont nu" säger Marre irriterat.
"Han kommer strax" säger sköterskan och stänger dörren efter sig.
Claes går fram och tillbaka i rummet och biter på naglarna.
"Kommer de aldrig" säger Claes.
De kom in till förlossningen klockan två och klockan har hunnit bli kvart över fem på morgonen.
De har väntat länge nog nu. Claes går ut till receptionen och försöker att skaffa lite hjälp.
"Hallå" ropar Claes till.
"Ja" säger en tjej med blont hår i vit skjorta.
"Jag undrar om det kommer någon doktor snart, vi har väntat länge nu."
"Ja det ska det väl göra... vilket rum är ni i?"
"Vi är i tolvan."
"Jaha... vänta lite här nu va... i tolvan."
"Neee... ni är inte registrerade i mina papper."
"Vadå inte registrerade. Det var ju en annan sköterska som sa att det snart skulle dyka upp en doktor."
"Jag ska se vad jag kan göra."
"Hallå... min flickvän ska föda barn och hon har verkligen jätteont."

En timme senare. Claes och Marre sitter fortfarande och väntar. Claes försöker hjälpa Marre att andas ordentligt.
"Jag orkar inte längre, det börjar trycka på" säger Marre.
Claes springer ut ur förlossningsrummet och rycker tag i en doktor.
"Du måste komma med här för min flickvän ska föda."
Doktorn springer in i rummet som ligger alldeles intill, och ser Marre liggandes på sängen och kvida och stöna.
Doktorn kallar in hjälp och flera sköterskor springer in i rummet.
"Åh herregud hur har det här kunnat få hända, ni har ju inte fått någon hjälp."

Marre vrålar ut sin smärta, och Claes sitter liten och ynklig brevid.
Doktorn ger klartecken till de andra sköterskorna att huvudet är på väg ut.
Doktorn tar tag runt barnets huvud och drar lite försiktigt ut det och på några sekunder så är barnet ute.

Doktorn märker att något inte står rätt till. Doktorn vänder bebisen upp och ner och skakar lite i barnet.

Han blir tyst en kort stund och sedan bekräftar han att barnet är dött. Marre får en filt över sig.

Hon börjar skaka i hela kroppen och känner ett obehag.
Varför just jag?

Av Pernilla Friberg 07 feb 2002 10:17