Mystik på Stockholms central

Harry Potter hade som bekant problem med att hitta till perrong nio och tre kvart när han skulle till Hogwarts skola för häxkonster och trolldom. Men också resenärer som bara ska till Flen eller Nässjö kan ha problem med att hitta rätt perrong - och då på Centralen i Stockholm. SJ verkar vara på full reträtt inte bara från landets järnvägsnät där de ersätts av andra operatörer utan också från Centralstationen.

SJ är nämligen nästan helt osynliga i sitt eget hus. Varifrån går tågen? Vad kostar det? Var säljs det biljetter? Någon person från SJ att fråga kommer den rådville resenären garanterat inte att möta i första taget. Det är lättare att hitta en taxichaufför eller någon som jobbar på Pressbyrån inne på Centralen än någon från SJ. En automat för biljettförsäljning samt en lång kö till all form av mänsklig betjäning kommer resenären förmodligen att hitta efter en tids letande.

Ändå är behovet av frågor kring resandet i dessa dagar förmodligen större än någonsin. Är det SJ jag ska åka med? Eller Tågkompaniet? Eller möjligen Arlanda Express?

Här ett tips till den som skulle vilja ställa till kaos på Centralen: Klä ut er i röda, uniformsliknande jackor. Ställ er vid strategiska ställen inne på Centralen och ge felaktiga svar till alla som ställer frågor. Säg att ni jobbar för den numera nedlagda gratistidningen Everyday. Eller samma förslag formulerat som affärsidé: Debitera fem kronor av alla som vill ha upplysningar, och ni kommer garanterat att tjäna er en hacka.

För dagens SJ gör ett vilset intryck. Kanske är det SJ självt, snarare än deras resenärer, som är de verkligt vilsna.

Sedan SJ:s bolagisering vid årsskiftet 2000/2001 - då det delades upp i sex olika bolag - ägs Centralen av ett företag som heter Jernhusen med devisen Nästa station framtiden. Tydligen debiterar de så höga hyror att SJ självt inte har råd att vara kvar i sina egna lokaler, i maj ska den centrala administrationen flytta till nya lokaler på Vasagatan.

Kvar på Centralen blir ett "herrelöst" skal, genomrusat av 200 000 resenärer varje dygn. Man hoppas att de alla vet vart de ska. Några ska ingenstans, en dryg handfull av dem som uppehåller sig på Centralen är hemlösa som helt enkelt inte har någon annanstans att ta vägen.

Stockholms Central ger ett närmast uråldrigt intryck av ett klassamhälle i miniatyr. Längst ner har vi den centrala ankomsthallen för kreti och pleti, arbetare, tjänstemän och bönder, samt uteliggare; en trappa upp har vi Citysalongen, avsedd endast för förstaklassresenärer och innehavare av årskort som vill koppla av från de vanliga människorna en stund. Och slutligen har vi den Kungliga Vänthallen, så hemlig att SJ:s presschef själv inte känner till var den är belägen.

Stockholms Central är i sanning ett mysteriernas hus.

Av Andreas Björsten 05 feb 2002 16:22