Klart homosexualitet är en sjukdom

Knut Jörgensen ångar på med en praktsvensk taktik. Ungefär så här kan man sammanfatta det:
"jameningenfårkritiserabögarfördåärmanhomofob ochdåblirmanuthängd"

Så där säger man om svenska flaggan också. Hur många gånger har du inte hört liknande mantra:
"jamenmanfårintevisaflagganfördåärmanrasist"

Bollox.

Det där är vandringssägner av och för praktsvenskar
för att de skall legitimera sitt argument. För att måla upp att ens åsikt står under hot när det i själva verket ens egen osäkerhet inför sin sak det handlar om.

"Och stackars den som vågar säga emot eller yttra något negativt mot de homosexuella."

Vad är det för rätt som efterspråkas här? Är det rätten att kritisera en bög för att han är bög? Den har du.

Det finns åsiktsfrihet och lite krims krams som begränsar den i SRL. Det är bara att tänka ut några fiffiga argument och fälla dom.

Är det rätten att kritisera en bög för att han är bög OCH få gå oemotsagd? Glöm det. Glöm framför allt det.

I massmedia förs dock debatt så man kan få ett svar. Det har hänt. Särskilt här på Sourze, och jag trodde inte du var en förespråkare av censur.

Utöver det vill han dra ihop två skilda saker för att påskina någon typ av dubbelmoral.

Dessa är:

Homosexualitet.
Pedofili.

Pedofili är enligt mig i många fall ett resultat av kränkningar och en ganska kärlekslös uppfostran. Den drabbade har själv blivit utnyttjad och utnyttjar därför sina egna eller andras barn och vidarebefordrar problemet. Statistik för detta påstående kan vara en aning luddig eftersom övergreppen kan finnas i pedofilens undermedvetna och måste framkallas med hypnos, avslappning eller regression.

Något man inte kan tvinga en person till.

Dessa kränkningar och övergrepp har ingenting med kärlek att göra.

Homosexualitet däremot är så mycket mer än bara sexuell kontakt. Vilket lämnar mer spelrum åt kärleken. Jag tror på kärleken och då den villkorslösa kärleken som är den enda.

Kärlek handlar inte om något som är predestinerat någon särskild sort eller kön. Den finns överallt och för alla.

Mellan sonen och pappan.
Mellan flickan och pojken.
Mellan män och män.
Mellan Kvinnan och Kvinnan.
Mellan Gubben och hans husdjur.

Kärlek är viktigt men dessvärre är vi i väst på väg bort från kärleken. Det är ingen slump att scheizer kan göra reklam med parollen mot kärlek finns inget botemedel.

Läs: Kärlek är alltså en sjukdom.

Med kärlek lär man sig även något annat som är villkorslöst:

Acceptans.

Jag avskyr svart/vita saker men just acceptans är en sådan sak. Antingen accepterar man eller så accepterar man inte.

Jag tror det är bättre att Knut erkänner det än att försöka kamouflera det litterära rövsmöret han publicerat till någon form av giltig samhällskritik.

Knut förfasar sig över våldtäkter, AIDS, prostitution och "tragiska livsöden" som om dessa vore problem direkt förankrade till homosexualiteten. Men det är dessa inte.

Det är även förvånade att se en homofob som formar sina argument som om han brydde sig om de "tragiska livsödena" eller som om det vore några han ville rädda.

Han irriterar sig på att de 10 procent eller vad det är av befolkningen som är homo/bi har sina representerade 10 procent i media.

Han varnar för Tvångs-sterilisering, Eutanasi och Höga Knäuppdragningar med Fascistiska stövlar men menar själv på att det går att bota homosexualitet. Bara man kan bota pedofili.

Samt att han uppmanar Andreas Hilmerson till att ta sitt ansvar som skribent.

Du eeeh Knut....

Det kan finnas andra skäl än de påstått homofobiska till varför din artikel refuserades inte censurerades av Metro.

Av Stefan Holmqvist - SHQ 01 feb 2002 16:24