Förbjud alla adoptioner!?

Adopterade barn mår mycket sämre än i Sverige infödda barn, självmordsfrekvensen och den psykiska ohälsan är påtagligt mycket större visare en forskningsstudie. Vem är förvånad? Är detta en nyhet?

Adopterade barn föds av föräldrar som inte kan eller vill ta hand om dem. I vissa familjer kan det finnas en bakgrund av misär, svält och undernäring. Ett barn som man ska skiljas ifrån ger man förmodligen inte en massa kärlek - då blir skilsmässan ännu svårare. Sedan tillbringar dessa barn vanligen tre månader till tre år på en "institution", det vill säga ett ställe där avlönade människor arbetar med att ta hand om dem på bästa möjliga sätt under rådande omständigheter som inte alltid är så bra.

Därefter kommer de till Sverige. Oändligt efterlängtade blir de ofta väldigt älskade. Sin första tid i livet bär de dock alltid med sig. Därtill kommer att flera ska växa upp med att det syns på dem att de inte är födda här. Är det verkligen inte självklart att de mår i genomsnitt sämre än ett infött svenskt barn i genomsnitt gör? Har man inte redan insett dessa fakta och tagit hänsyn till dem när man tillåter adoption och utbildar de blivande föräldrarna?

Och är studien relevant? Borde inte någon granskande journalist fråga hur de adopterade barnen i Sverige mår relativt de som inte blev adopterade utan blev kvar på barnhemmet? För det är väl det som är alternativet för dessa barn. Födda i Sverige kan de väl knappast bli i efterskott. Men det vore mycket intressant att se hur de i genomsnitt hade mått av att stanna kvar på barnhemmet i sitt hemland. Vad säger ni om aktuellt ingressen "adopterade barn mår mycket bättre än de som inte blev adopterade"? Känns den sannolik?

Sammanfattningsvis; är detta verkligen en nyhet värd utrymme hos Aktuellt? Och vad vill man att vi ska dra för slutsatser av denna "nyhet"? Att vi ska förbjuda adoptioner så att barnen slipper komma hit och må mycket sämre än "infödingarna"?

En annan fantastisk nyhet förra veckan var att man med ett aktivt liv kunde förebygga Alzheimer. Samtliga tidningar slog upp detta stort. Medelst bridgespel, många vänner och olika fritidsintressen skulle man alltså kunna undgå Alzheimer. Slutsatsen av detta kan ju också då bli att de som drabbas av Alzheimer förmodligen är ointellektuella slöhögar utan vänner och fritidsintressen. För alla med kännedom om hur Alzheimer yttrar sig måste detta kännas som ett hån. Så kändes det för mig.

När de första små Alzheimersymtomen kommer krypandelångt innan man fått någon diagnos får man svårt med vissa intellektuella aktiviteter som kräver bra närminne typ; hur såg förra sticket ut i bridgen och undviker därmed sådana situationer. Samvaro med vänner blir krävande så länge man försöker dölja sina symtom för sig själv och andra vilket är vanligt och kapaciteten för de flesta fritidsintressen blir något sämre.

Studien visar snarare i mina ögon att Alzheimer yttrar sig i att man i ett tidigt stadium av sjukdomen har svårt att spela bridge och kanske undviker vissa sociala sammanhang som känns jobbiga. Mot slutet av artikeln i SvD bekräftar en läkare min teori, vilket inte hindrar SvD med flera från att ha rubriken "aktivt liv förebygger Alzheimer". Snarare borde det varit "alzheimer förhindrar aktivt liv", vilket knappast är någon nyhet.

Fy för lusiga korkade journalister, finns det inte några bra kvar? Varenda gång jag är någorlunda vaken när jag läser tidningen eller ser på teve så finns det minst en viktig fråga som journalisten missar att ställa eller att redovisa svaret på. Är det fler än jag som känner att man ibland skulle vilja vara på plats, rycka micken ur handen på journalisten och få ställa den där frågan vars svar avgör helt och hållet hur man ska tolka resten av intervjuen?

Av Anna Linusson 13 jan 2002 18:33