sourze.se

J.R.R. Tolkien - nazist?

En doktorand vid Stockholms Universitet anklagar J.R.R. Tolkien för att sprida fördold nazipropaganda. Detta utspel liknar en ren PR-kupp.

John Ronald Reuel Tolkien, författaren bakom Sagan om Ringen, bygger sina verk på sexistiskt och rasistiskt tänkande. Denna anklagelse förs fram av David Tjeder, doktorand vid Stockholms Universitet i en artikel i Aftonbladet, publicerad 2001-12-20. I artikelns inledning påstås att David Tjeder har lusläst böckerna och funnit fördold nazipropaganda. Att Tjeder har lusläst Sagan om Ringen är det enda jag finner positivt i denna artikel - att man läser igenom sitt arbetsmaterial innan man skriver artikeln är väl ganska naturligt?

Artikeln i Aftonbladet betraktar jag som en ren PR-kupp. För att dra till sig uppmärksamhet skriver Tjeder en kontroversiell artikel om ett litterärt verk som för tillfället är i rampljuset. Dock bör Tjeders påståenden bemötas, då vissa individer har en tendens att förväxla det som trycks i tidningen med Den Absoluta Sanningen.

Jag är en trogen läsare av Tolkiens berättelser, och har under åren hunnit samla på mig de flesta av hans verk. Även jag har lusläst böckerna. Och jag anser mig vara väl påläst i detta ämne.

Tolkiens berättelser är skönlitterära verk i genren fantasy. En genre som av kultureliten ofta betraktas som oseriös och lågkvalitativ. Kultureliten fjärmar sig gärna från "pöbeln", det vill säga vi som bara anses konsumera utan krav och omdöme, vi som saknar smak. Denna arroganta inställning kan diskuteras, men faktum är att skönlitteratur konsumeras i underhållningssyfte. Många paralleller kan dras med annat jag konsumerar: Godis äter jag för att det är gott, snusar gör jag för att jag är nikotinberoende, öl, vin och sprit dricker jag för att jag uppskattar en liten fylla då och då. Samt för att det är gott, givetvis. Jag är en produkt av konsumtionssamhället, en konsument som konsumerar för att konsumera, inte för att det finns en nytta eller ett mål med min konsumtion. Ett fängslande skönlitterärt verk skänker mig några timmars verklighetsflykt, men bidrar inte till min allmänbildning mer än att jag lär mig mer om just det jag läser. Mitt intresse för kulturelitens åsikter är därför lika stort som det intresse en komodo-varan visar för den geofysiska strukturen i kratrarna på månens baksida - Inget.

Men när någon går så långt att anklaga en populär författare för att vara rasistisk - med nazistiska böjelser - och utmålar dennes arbete som fördold nazi-propaganda är måttet rågat. En skymf mot författaren i fråga. Nazismens offer får sitt lidande bagatelliserat till rent teoretiserande i politiska kretsar. Vi som läser och uppskattar Tolkiens verk utmålas som latenta nazister.

Genom att presentera lösryckta citat vill David Tjeder påvisa de kopplingar till nazism och imperialism som enligt honom finns i Tolkiens böcker. Ett citat utanför sitt sammanhang är totalt intetsägande, och har inget värde.

Sagan om Ringen är ett något ofullständigt verk som inte ger läsaren möjlighet att förstå och sätta sig in i allt som förekommer i böckerna. Jag rekommenderar alltid de som läst Sagan om Ringen att även läsa Silmarillion, det i mina ögon största verket av Tolkien. Där rätas många frågetecken ut. Silmarillion är som en historiebok över en fiktiv värld. Och enligt mig ett måste för att kunna kvalificera sig som "förståsigpåare" av Tolkiens berättelser.

Därför anar jag ugglor i mossen när jag läser artikeln i Aftonbladet, en känsla som får mig att tvivla på att David Tjeder verkligen har lusläst böckerna. Artikeln innehåller en mängd egna tolkningar, omtolkningar och missuppfattningar. En del "taktiska sakfel" stöter jag på, exempelvis att Tjeder har ändrat ordet "ras" innebörd: I Tolkiens värld används "ras" i stället för "art". I en sagovärld finns som bekant många fler raser än i den värld vi själva lever i. På planeten Tellus härskar Homo Sapiens, en högt utvecklad apa. Homo Sapiens - vi - är nära besläktad med gorillan. Om vi väljer att utrota alla gorillor gör inte detta oss till rasister. Det är ju fråga om en annan art än vi själva. Men om vi likt David Tjeder valde att betrakta gorillor som en annan "ras" tillhörande samma "art" som vi själva är det en fråga om rasism, utan tvekan.

På grund av ovanstående kan det vara på sin plats med en förklaring angående vad som är vad i Sagan om Ringen. Här är det inte fråga om raser, utan snarare arter. Orcherna är inte släkt med människorna. Alverna är inte släkt med människorna. Dvärgarna är inte släkt med människorna. Orcherna är visserligen släkt med alverna, eftersom de ursprungligen var ett alvsläkte. Vi talar alltså om olika arter som krigar mot varandra, människor, alver, dvärgar och orcher härstammar inte ursprungligen från samma varelse. På klassiskt sagomanér är vissa arter onda orcherna, och andra är goda. Vi kan i Silmarillion utläsa att det inte är fråga om värderingar och kultur, utan orcher är av naturen onda, punkt slut. Ett släkte som hatar allt, till och med sig själva. Deras mål är att störta hela världen i mörker och ondska och utplåna alla andra raser. På den punkten är Sagan om Ringen en utpräglad saga, dock med en analog övergång mellan gott och ont. Onda människosläkten förekommer, dock är de vilseledda av den ondskefulle guden Morgoth, och styrs av dennes överbefälhavare, Sauron. Inte heller utrotas de när Saurons välde faller samman, de befrias från sitt slaveri och sluter sedan fred med de "goda" människosläktena.

Samtidigt råder det viss fientlighet mellan de "goda" raserna. Dvärgar tycker inte om alver, alver tycker inte om dvärgar. Alver och dvärgar betraktar människor som lägre stående varelser. Människor är rädda för alver och dvärgar, på grund av sin egen okunskap. Alla hatar dock orcher, pga dessas inneboende ondska. Bland människorna finns ett speciellt släkte, numenoraner eller dunedain. Dessa är en slags "halv-alver", med större visdom, bättre fysik och högre medellivslängd än vanliga människor, och det enda människosläktet som är besläktat med alverna. Aragorn, en av huvudpersonerna i Sagan om Ringen, hör till detta släkte. Deras goda egenskaper härstammar från detta släktskap, alverna är ju näst intill odödliga varelser. Men numenoranernas alviska egenskaper försvagas när de beblandar sig med andra människor, enligt samma regler som gäller när vi korsar olika hundraser med varandra. Detta är enligt David Tjeder ett uttryck för rasistiskt tänkande. Då undrar jag om det är rasistiskt tänkande som gör att jag tror att en renrasig schäfer är större och starkare än en blandras mellan schäfer och chihuahua?

Men vad handlar då Sagan om Ringen om? Separatism och rasism? Nej, samarbete över rasgränserna! För att överleva tvingas alver, människor och dvärgar att samarbeta. De strävar efter att förstöra sin fiendes mest kraftfulla vapen, Härskarringen, som av en händelse hamnat i "de godas" ägo. En grupp sätts samman, bestående av fyra hober tillhörande människosläktet, två människor, en dvärg, en alv och en trollkarl, som överhuvudtaget inte tillhör den lokala "faunan".

Är detta ett uttryck för rasistiskt tänkande? Svaret är nej, givetvis inte! Tvärtom, det är en hyllning till mångkulturellt tänkande och samarbete över art/rasgränserna. Medlemmarna i gruppen har sina små medfödda egenheter och brister som leder till problem. Alver avskyr grottor, medan dvärgar inte har mycket till övers för skogar. Resan går genom dessa miljöer, vilket kräver att de tvingas stötta varandra för att överleva. Alven och dvärgen i gruppen blir nära vänner och fortsätter att leva ihop långt efter att Sagan om Ringen-trilogin tar slut. Trots att de tillhör släkten som helst fjärmar sig från andra släkten.

Separatism? Rasism? Nej!

Tjeders artikel är ett i raden av exempel på hur fel det blir då man försöker finna politiska budskap i skönlitterära verk. Med lite god vilja går det att hitta rasistiska budskap i precis vad som helst. Till exempel busstidtabellen. Bibeln. Bonniers Kokbok. Och så vidare...

Jag skriver detta för att jag inte vill låta Tjeders utläggning stå oemotsagd. I vårt samhälle råder yttrandefrihet, med vissa inskränkningar - Tjeder blir publicerad i landets största kvällstidning, vilket är nära på omöjligt för en person utan rätt kontakter, "rätt" politisk uppfattning och "rätt" åsikter.

Artikeln i Aftonbladet finner ni här: Länk: aftonbladet.se


Om författaren

Författare:
Magnus Orest

Om artikeln

Publicerad: 24 dec 2001 13:09

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: