Den gick in - den vände om

Rubriken är hämtad från ett Lundaspex i mitten på 40-talet. Den tidens kandidater levde ofta på att skriva växlar till varandra och var namnet inte starkt nog togs den inte till nåder av banken. Det var fler strofer med lite frivol antydning.

Jag har lärt från löpsedlar att det ger fler läsare.

Nu till ämnet - politik - pensionärsskatter.

Varför under kultur? Jo - annars hittar jag inte det själv.

I mina yngre dagar var mina kläder på jobb ofta smoking, citydress eller frack. Till den sistnämnda bars svart fluga då jag var hovmästare. Var man bortbjuden till bröllop eller annan högtid hände det att man fick gå dit arbetsklädd.

Någon gång under denna period drogs en sorts pensionsavgift
och ett flertal gånger fick jag besked om att dessa pengar var välplacerade i fonder med mera. Jag kände ett lugn inför den stundande tiden då det var dags att "njuta sitt otium".

Dagen kom och det var dags för redovisning av de förvaltade penningarna.

I brevet stod: I det av oss förvaltade beloppet storlek framgår att valmöjligheten finns - antingen erhålla 8 kronor per månad eller ett engångsbelopp av 650 kronor.

Jag valde det sista och då det kom i samma veva som jag hade födelsedag bjöd jag hustrun på Margeretetorp där vi avnjöt ett smörgåsbord med allehanda läckerheter. Pensionen var därmed slut och utagerad - trodde jag.

Vid ordinarie utbetalning från de ordinarie handhavarna kom ett nytt brev.

"Då det framkommit att Ni även uppbär pension från annat bolag och inte betalar skatt på detta belopp - kommer vi att draga kronor 12 vid varje från oss gjord utbetalning."

Viljan att betala ett engångsbelopp på runt 250 kronor avslogs. Nu har jag betalat tillbaka 1 400 kronor och påtalat detta. Klaga inte, sades det vid sista samtalet - det kommer att bli dyrare enligt vad jag kan se.

Varför plågar jag eventuella läsare med detta - ingen kan ju lösa detta i alla fall. Inte ens en gång före detta stadsminister Ingvar Carlsson, som jag skrev till. Fick svar och besvarade detta med följande:

Herr minister. Ni behandlar oss pensionärer likt den late bonden som för att spara höll upp med att ge korna hö.
När han tillfrågades hur det gick svarade bonden: "Bra - om dom inte dött hade jag vänjt dom av med att dricka också."

Av Lennart Ekman 21 dec 2001 14:08