Viva La Revolución

Revolution är coolt igen. Revolutionen har inte varit så het sedan 70-talets glansdagar. Då var varannan akademiker cocktailrevolutionär och längtade efter en svensk Pol Pot och mindre val i vården. Sedan dess har det varit baisse för revolutionärerna till förmån för trivialiteter som välstånd och mänskliga rättigheter, men nu gör revolutionärerna comeback. Den här gången utan 70-talets jobbiga idealism.

Engagemang finns det i och för sig fortfarande men inte för solidaritet, Vietnam eller säckvävskläder. Nu revolutionerar man för stash eller karriär i stället. Anledningen är att revolution säljer så förbannat bra: Revolution är rock nroll, ungdomligt radikalt och tufft. Under epitetet "Revolution" samsas idag sminkförsäljning, e-handel och ungdomskultur.

Så kränger man en produkt i det nya millenniet.

Sveriges riktiga rock nrollpolitiker, ungkommunisterna i Ung Vänster, har inte varit sena att hänga på den säljande trenden. Revolution står på Ung Vänster favoritmatsedel men inte i den gamla vanliga kommunistbetydelsen, då revolutionen skulle medföra en egalitär egendomsutjämning och ett förbättrande för arbetarklassen. Moderna revolutioner är betydligt mer materialistiska. På Ung Vänsters hemsida kan man bland annat läsa att man ska prenumerera på Röd Press eftersom man då får "schysst med stålar" och en "fyrtiotre tums sic tv". Revolution handlar om deg och framgång. Så kan man under rubriken "Revolution rockar" läsa om Spice Girls och feminism, bredvid stora bilder på den förra förbundsordföranden. Stålar, offentlig framgång och personkult - så säljer man kommunismen till folket.

Mer försiktiga personer håller sig till antidemokratisk lightrevolutionism. Det är också medialt och fräckt. Säljande. Tårtningen, exempelvis, som ju är en sådan oskyldig och festlig aktion. "Vi tårtade kapitalistlakejen Bosse Ringholm, hihi!", fnissar unga revolutionärer och så får de vara med i teve där de kan lansera ett medialt lättuggat budskap. "Krossa EU/Nyliberalisterna/ZOG!" Antidemokratiska pr-jippon med ungdomlig fräschör är lysande personal brand management. Tårta en folkvald så kan du bli sommarpratare och få skriva i Yelah.

Om man är riktigt fingerfärdig med sin revolutionsromantik kan man marschera hela vägen in till Riksdagen. Det gjorde till exempel Kalle Larsson, vänsterns unge kommunist som önskade alla en fet revolution i julklapp i ett omtalat julkort förra året. Dessa färdigheter har gjort Kalle till folkets representant på Helgeandsholmen. Nu tjänar Kalle minst 40000 kronor i månader på att vara radikal. Det gäller att veta hur man säljer.

Man kan tjäna ännu mer än så om man vet hur den revolutionära slipstenen skall dras. Förra Ung Vänster-ledaren Jenny Lindahl - det är hon som hänger kvar på stora bilder på Ung Vänsters hemsida partiets mediesekretariat tycker väl att Lindahl är mer medial och snyggare än efterträdaren Ali som får en mer undanskymd position - har gått över till de riktigt tunga kapitalisterna i den internationella pr-svängen. Ni vet, de som fakturerar sina välbeställda kunder tvåtusen i timmen. Lenin är väl nedplockad från väggen och ersatt med Alan Greenspan, kan man tänka. Men det var alls ingen helomvändning, intygar Lindahl. Hon kämpar för samma värden som förrut. Det är bara det att hon nu kan ta bra betalt för det. Vad skulle det vara för fel på det? Det är ju fint om man kan fakturera när man gör revolution.

Revolutionen säljer som aldrig förr, inte bara i politiken utan i överallt. Svenska rappare har förstått detta och gör revolution hela tiden. Om man jämför med politikerna så är de både svängigare och mer uppriktiga. För hur är det nu man gör revolution, egentligen? Lyssna på Eyen I i "Höger vänster" : "Som riktiga revolutionärer/rusar vi in och förstör". Just det, förstör som riktiga revolutionärer! Krossa kapitalisternas kebabkiosker och mattaffärer! Spräng en skyskrapa! Gegga ned Pagrotskys kostym!

Men varför förstör man då så mycket? För cash, förstås. "Vilka är det som tjänar allra mest?", rappar Eyen I glatt hela vägen till banken med avstickare till tevestudios och kändisfester. Ärlig revolutionsromantik med schyssta slingor och feta beats.

Eyen I har koll på vad som gäller idag - revolutionsromantiken har ju betalat sig förr. Det här är personlig varumärkesskötsel i dess moderna prydno; Eyen I har rätt attityd för en karriär i tevesofforna eller pr-branschen. Dessutom är han snygg och tuff. Om han har tur så håller sig varumärkeskonsulterna i Vänstern riktigt framme. Nu gäller det att smida medan Paolo Roberto-järnet är varmt!

"Psst kompis, kan vi intressera dig för en riksdagsplats?"

Av Mårten Schultz 19 dec 2001 16:49