Hepatit C - du kan vara smittad!

1983 pajade jag min kropp i en bilolycka. Det var tufft. Det var hårt. Det var dumt. Det går att läsa om det i min serie "Ung, knockad och krockad" publicerad här på Sourze. I samband med sjukhusvistelsen efter detta fick jag ett otal blodtransfusioner. Under tiden på sjukhuset fick jag även gulsot. Ingen visste riktigt varför. Man sa "...att det händer ibland när man får blodtransfusioner och dialys". "Jaha", tänkte jag. "Så är det väl."

Nåväl, de lyckades lappa ihop mig och jag började så småningom återgå till ett nytt liv. Det var bara det att mina levervärden åkte upp och ner. Otaliga gånger fick jag frågan om jag missbrukade sprit eller narkotika. "Nej" sa jag helt sanningsenligt. Ibland trodde de på mig. Ibland inte. 1986 är mina levervärden så dåliga att det är dags att göra en leverbiopsi en liten pyttebit av levern tas ut och analyseras. Resultatet visade att min lever innehöll ovanligt höga halter av järn, men de visste inte varför. Jag fick diagnosen ospecificerad hepatit, vilket betydde att jag hade Hepatit, men inte A eller B utan någon annan konstig variant.

Nu hoppar vi i tiden. Förra året är mina levervärden dåliga igen och nya blodanalyser görs. Läkaren ringer upp mig och säger att jag har Hepatit C en sjukdom vanlig bland sprutnarkomaner och att jag antagligen fått detta via smittat blod i samband med olyckan. Mina känslor för sjukvården blir plötsligt väldigt ambivalenta, de räddade mitt liv men gav mig en sjukdom. Jag hade själv misstänkt under en längre tid att det var Hepatit C jag hade läst om det både här och där, men nu fick jag det alltså svart på vitt. I och med detta besked ger jag mig ut på nätet på jakt efter mer information om sjukdomen och aha-upplevelserna avlöser varandra. "Symtom: Trötthet, överkänslig mot fet mat då levern inte förmår bryta ner fettet, smärtor under revbenen, överkänslig för alkohol... om Hepatiten får fortsätta att plåga levern finns stora risker för skrumplever, vilket endast går att åtgärda med en levertransplantation." Kändes både bra och dåligt att läsa detta. Äntligen fattade jag varför jag alltid var så förbannat trött, varit tvungen att spy efter vissa "feta" måltider, haft ont i sidan. Jobba heltid har inte varit att tänka på. Det blir en hel del lön på arton år som gått förlorad.

Jag forskar vidare och det visar sig att det finns behandling mot min sjukdom, men det är inte säkert att den hjälper, och samtidigt är där en diger lista på alla möjliga biverkningar. Allt från influensasymtom, håravfall, struma till självmordstankar och "en känsla av att vilja skada sig själv och andra". Men det finns alltså en chans att stoppa sjukdomen! Jag vill ta den chansen. Talar med min läkare igen som gör nya prover och bestämmer att vi ska prova en behandling. "Du måste vara medveten om att du bara har 60 procents chans att bli botad", säger han. Jag är beredd att köra ändå. Behandlingen innebär en injektion pegintron i veckan, samt fem kapslar rebetol om dagen. Detta håller man på med i ett halvår, eventuellt nio månader. Så i januari 2002 sätter jag igång kommer det en JÄVLIGT aggressiv artikel från mig under behandlingstiden så vet ni vad det KAN bero på... ;.

Arton år av trötthet, smärtor och ständig misstänksamhet från sjukvården om att jag är alkoholist borde resultera i något slags skadestånd tänkte jag naivt. Men det visade sig att vi som blivit smittade via blodtransfusioner inte får en spänn. Noll kronor! De som däremot fått sjukdomen via läkemedel kan i vissa fall kvittera ut 250000 kronor från det skyldiga läkemedelsföretaget. Så visst känns det lite synd att man inte fick det via läkemedel istället. Plåster på såren i form av pengar är inget man tackar nej till. Men svenska staten ger alltså oss blodtransfusions-smittade inte en spänn. Och vi är många.

Hepatit C är idag den största orsaken till levertransplantationer i USA. Trots detta är sjukdomen relativt okänd, då den fortfarande är outforskad och omgiven med skamkänslor då den betraktas som en "knarkarsjukdom" med typiska "alkoholistsymtom". Med denna text har jag kanske inte givit Hepatit C ett ansikte, men dock en artikel.

Avslutningsvis. Syftet med denna artikel är inte att fiska sympatier utan att:

1. göra fler medvetna om att sjukdomen finns och att den är vida spridd.

2. berätta att svenska staten inte ger en spänn till oss som blivit smittade av den svenska sjukvårdens blod vi väntar forfarande på prejudikat.

3. informera om att du som fått blodtransfusioner på 80-talet kan vara smittad utan att du vet om det. Kräv att få bli testad om du har misstankar!

Vill du veta mer om Hepatit C, och behandling mot denna, kan du börja här:
Länk: hepatitc.nu
Länk: introna.nu

PS. Skulle det vara någon som läser detta och har genomgått en behandling mot Hepatit C blir jag oerhört tacksam om du e-postar mig och berättar om hur du upplevde behandlingstiden. DS.

Av Mikael Vestlin 19 dec 2001 09:25