Harry Potter, Gandalf, Jesus, Tomten

Jesus kan man läsa om i Bibeln. Han finns bara för den som tror. Gandalf och Harry Potter kan man läsa om i skönlitteraturen. De finns bara för den som har fantasi. Tomten finns däremot överallt i juletid utan att man behöver läsa om honom. I reklamerna och i skyltfönstren ler han mot oss alla.

Eller bara mot barnen? Finns tomten bara för de små?

Förr var det inte så. I bondesamhället hade alla gårdar sin egen tomte som hjälpte till med olika sysslor. Men han gav inte utan att ta. Han krävde att drängarna skulle vara snälla mot djuren. Elaka människor fick örfilar. Han krävde gröt med smör i, annars kunde han bli så arg att han slog ihjäl hästen. De bönder som ville ha en egen tomte kunde slänga bibeln i golvet och hoppa på den eller läsa Fader Vår baklänges.

Tomten var alltså inte förtjust i kristendomen. Kanske för att kristendomen inte var förtjust i honom. Tomten var ett övernaturligt väsen med magiska krafter som inte stämde överens med den kristna läran. Ända in på 1980-talet har somliga kristna blivit arga när det talats om tomtar, troll, vättar och andra folktroväsen. De vill inte att folk ska tro på dessa djävulska väsen. Både gamla och barn har likväl i alla tider trott på tomten.

Hur ser det ut idag?

Idag är vi inte lika vidskepliga. Ingen rationell människa tror på tomten. De är bara fantasifigurer. Tomten är nu den som ger utan att ta. Han är en snäll gammal man som inte kräver något tillbaka. Han blir aldrig arg. Såsom tomten framställs har han lika lite personlighet som H&M:s modeller. Barnen är också rationella idag och går inte på vad som helst. De förstår att tomten inte hinner jorden runt till alla barn på en natt. De undrar hur han ska få plats i skorstenen och hur han gör om det inte finns någon skorsten.

Idag finns till och med uppfattningen att Tomten bor på Nordpolen. Rationellt sett måste han ju bo någonstans här i denna världen.

Fantasifiguren Harry Potter är en succé över hela världen. En del präster blir arga över Harry Potter av samma anledningar som de är arga över tomten - trots att ingen tror på Harry Potter.

Eller gör någon det?

De säger att magin är djävulens bländverk. Men Jesus kunde väl trolla? Är inte Bibeln skönlitteratur, beroende på vem man frågar?

Jag tycker inte att det är fel mot kristna att betrakta Bibeln som skönlitteratur. Det är en personlig tolkning av ett verk som är tillgängligt för alla. Däremot är det fel att försöka tvinga på andra en allmän bild av Jesus utan hänsyn till de personliga bilder de troende har. Den allmänna bilden av Jesus har förändrats, antagligen på grund av kyrkans ambitioner. De krigiska sidor man kan läsa om i Bibeln är borta. Jesus är nu fridens konung. Han har blivit lika snäll som tomten. Han kräver inget av oss. Allting övernaturligt är ljust och gott - många av oss är till exempel inte rädda för att de döda ska återvända som förr i tiden utan vill istället att de går igen, genom medium till exempel.

När man läser skapar man ju personliga bilder för sitt inre, vare sig man läser Bibeln, Harry Potter eller Sagan om ringen. Så fort man går utanför dörren ser man idag allmänna bilder av Harry Potter och Gandalf överallt i reklamer och i skyltfönster. I motsats till filmerna som visas inne på biograferna kan man inte välja att se bilderna ute på gatan.

Jag tycker det är lika fel som att försöka tvinga på andra en viss Jesusbild. Om denna hänger på ett museum är det inget problem, tvärtom. Då kan man välja.

Det låter kanske som en överdrift att jämföra Harry Potter och Gandalf med Jesus. Som vanligt är det varken rätt eller fel att tvinga på andra allmänna bilder när det gäller det folkliga, eller det populära.

Tomten, Harry Potter, Gandalf - alla av dem på sätt och vis personliga föredömen i kampen mot de elaka - får avbildas hur som helst. Hur Jesus avbildas däremot har kyrkans det folkligas? företrädare bestämda åsikter om - Jesus ska vara en aldrig felande ljusgestalt. En sådan Jesus kan jag personligen inte finna någon tröst i. Jag tror att många i ett sådant läge känner att Jesus inte var den de trodde och slutar således tro. Precis likadant kan det förhålla sig med fantasifigurer där många slutar läsa.

Harry Potter, Jesus, Gandalf och Tomten är ju alla trollkarlar. De har krafter som vi människor saknar. Jag tycker det är just dessa övernaturliga sidor - eller overkliga, beroende på hur man ser på världen - som inspirerar mest. Jag hoppas inte att någon rationell människa börjar undra var Harry Potter bor här i denna världen.

Den som blint litar på att ett övernaturligt väsen ska hjälpa får kanske ångest om problemen inte löser sig. Den som blint litar på sina rationella sidor får kanske på samma sätt ångest om problemen inte löser sig.

Det kan vara både tröstande och inspirerande för små barn och vuxna att tänka på någon som i det tysta vakar över den egna gården, någon som lyssnar på de egna bönerna, en ung pojke eller en gammal gubbe som slåss för de egna godhetsidealen. Jag tycker det är fel att ersätta den personliga tron med ett allmänt vetande - utan att det finns ett val.

Av Henrik Hermansson 12 dec 2001 16:12