sourze.se
Artikelbild

Ni stjäl min lön!

Ni piratkopierare går in på mitt lönekonto och stjäl min lön. Hur tror ni det känns?

Jag är filmregissör och har bland annat gjort Nolltolerans och Livvakterna, och för mig som lever varje dag med att göra film och att försörja mig på film är problemet solklart: All piratkopiering av film, inklusive nedladdning från nätet, är ett ekonomiskt och konstnärligt hot mot oss filmskapare och i slutändan ett hot mot svensk film. Troligtvis är hotet större mot ett litet lands filmproduktion än mot till exempel amerikansk film.

Sverige är ett så litet språkområde, så det är väldigt svårt att få ihop pengar till att göra en film. Ett sätt att få en långfilm gjord är att - som jag - investera min lön i filmen. Det betyder att det är först nu, efter en halv miljon besökare, som jag börjar få min lön på Livvakterna. Men när nu filmen finns ute på nätet såsom piratkopia för alla att beskåda gratis, så blir ju effekten likadan som om någon gick in på mitt lönekonto och stal mina pengar. Och det gäller alla upphovsmän och finansiärer som varit med om att göra filmen och får sina pengar först när filmen gått ihop ekonomiskt. Nu bestjäls vi alla på en del av vår lön. Hur känns det, tror ni, ni som tittar gratis på piratkopior?!

Ett tankefel jag kan misstänka att de som piratkopierar gör, är att de tror att piratkopieringen inte drabbar någon, förutom de stora filmbolagen. Men det fungerar inte så.

Svenska filmbolag är inte speciellt stora jämfört med hur det är i till exempel Hollywood eller jämfört med storindustrier. Svenska filmer finansieras och ägs av många mindre bolag och upphovsmän som alla skjuter till en slant så att filmen kan göras. Och den vinst vi eventuellt får när en film går bra, som till exempel Livvakterna, ska ju täcka förlusten vi har på filmer som inte alls går bra, med andra ord de flesta andra svenska filmer vi gör. Dessutom ska vinsten räcka så att vi kan försörja oss de år vi inte gör någon film alls. Så är det ju att vara upphovsman och konstnär. De flesta år är magra år.

Sedan gör piratkopierarna ett andra tankefel. De ser sitt brott som väldigt litet - kan ju inte skada mer än på sin höjd vad en biobiljett kostar. Eller?

Men ur vår synvinkel - brottsoffrens synvinkel - är ju varje sådan stöld en del i det stora brottet. Jag ser brottet som tusentals små attacker av tjuvar som tillsammans stjäl en stor summa pengar från upphovsmännens lönekonto. För oss är det ingen skillnad om det hade varit en enda tjuv som stal denna summa. Och summan är så stor, så ur brottsoffrens synvinkel kan det inte betraktas som något annat än grov stöld.

Dessutom är det tråkigt att filmerna förvanskas konstnärligt i och med piratkopieringen. Som i fallet med Livvakterna. Vi har lagt ner mycket pengar och jobb på att få filmen så bra som möjligt. Filmen är en av de mest tekniskt avancerade som någonsin har gjorts i Sverige. Ljudarbetet är unikt för Sverige och kan bara jämföras med amerikanska storfilmers ljud. Och då känns det extra tråkigt att filmen finns på piratkopia med skitkass bild och skitkasst ljud. Vi har inte bara bestulits på våra lönepengar, vi har bestulits konstnärligt också. Jag har lagt ner två år av mitt liv på Livvakterna, därav fyra månader heltid bara på ljudeffekter, och jag vill verkligen att varje människa ska få uppleva filmen som det är tänkt med bra bild och ljud, som det är på bio, video och DVD. Inte nån jäkla pisspiratversion. Ursäkta känsloutbrottet, men vi är noga med sånt där, vi konstnärer.

Extra tråkigt är att varken polis eller politiker prioriterar sådana här brott. Man måste uppifrån markera att det är fel att stjäla - även att stjäla från upphovsmän. Om inte politiker och polis gör något finns det risk att det går som i filmen Livvakterna: privata poliser får själva slå till mot de kriminella!


Om författaren

Författare:
Anders Nilsson

Om artikeln

Publicerad: 16 nov 2001 16:20

Fakta

Ingen faktatext angiven föreslå

Plats

Artikeln är inte placerad. föreslå

Dela artikeln

Länk till artikeln: