Feminism sexindustrin sant

"How can a sex worker be a feminist?" är frågan som startar denna bok. Ja, går det ihop egentligen? Feminismen har ju utnämnt sexindustrin som huvudfiende. Är det verkligen möjligt?

Ja, det är det. "Whores and Other Feminists" 1 är en antologi som visar det. Författarna är alla nuvarande eller före detta sexarbetare, det vill säga strippor, porraktriser, horor, porrförfattarinnor, med mera. De kan sin feminism utan och innan. Och de kan tillämpa den på sätt som du inte trodde var möjligt.

Författargalleriet är imponerande. Förutom att de alla är sexarbetare och feminister är de också starka, intelligenta och utbildade människor. Flera är akademiker. Till och med filosofie doktorer återfinns. Berättelserna och argumenten är engagerande och ofta lika roliga och omtumlande som gravallvarliga och genomtänkta. Här följer några exempel:

Nina Hartley - världsberömd porrstjärna - berättar att hon hade långa feministiska diskussioner med sina feministkollegor inför beslutet att börja i porrbranschen. Hon använder filosofin från sin utbildning hon är examinerad sjuksköterska i sitt feministiska arbete inom porren. Beslutet tog hon också delvis därför att hon ville ragga tjejer. Hon skriver att hon "...was not disappointed."

Tracy Quan - framgångsrik call-girl och författare - berättar varför hon ser Barbie som sin främsta förebild. Många känner till att Barbie har ett förflutet som smart, tysk gatuhora. Men hur många känner till att Barbie i mångt och mycket behållt det beteendet? Hon har bara blivit lite mer raffinerad.

Cosi Fabian har återvänt till tiden innan partriarkaten, då kvinnlig sexualitet hyllades och tillbads. Hennes kunskaper om historia och religion har gjort att hon som prostituerad har kunnat återupprätta "Den Heliga Horan", en sedan länge undanskuffad bild av prostituerade som helare och gudinnor. Vet du varför Lilith blev utslängd ur lustgården och ersatt av Eva? Cosis syn på det hela är rätt intressant, speciellt ur feministisk synvinkel.

Vicky Funaris berättelse om sin tid som strippa är som att kliva rakt in i hennes sinne. Den som någonsin undrat vad en naken kvinna på scen tycker och tänker får veta detta. Självanalysen och tankarna är intressanta och slående. Du är där, inuti hennes huvud hon särar på benen inför onanisterna på andra sidan glasrutan.

Norma Jean Almadovar berättar om sina tio år som trafikpolis i Los Angeles. Hennes berättelser om hur polisen behandlar stadens prostituerade är tillräckliga för att göra läsaren fysiskt illamående. Och nu menar jag inte våldtäkt eller liknande övergrepp utan sådant som är sanktionerat av samhället. Hon slutade sedemera inom polisen, "...to pursue a more honest, ethical career as a prostitute."

Är detta då en bok som stöder Myten om Den Lyckliga Horan? Nej, det är det inte. Ingen av författarna drar sig för att berätta hur de själva påverkats negativt. Men ingen av författarna ställer upp på att försvara Myten om Den OLYCKLIGA Horan heller.

De är oerhört trötta, arga och frustrerade på att andra människor - speciellt andra feminister - tycker sig kunna tala i deras ställe. De ogillar å det skarpaste att andra dikterar vad feminism skall betyda, speciellt när den appliceras på deras liv och får konskvenser för dem. De anser sig vara orättfärdigt inkompetensförklarade och att de får sina röster stulna. Flera säger att detta är ett svek och en förnedring som är större än de någonsin upplevt inom sexindustrin.

Framför allt är de urless på alla som säger sig vilja hjälpa dem men som snarare systematiskt saboterar deras liv. Författarna är inte ens en bråkdel så förbannade på sina kunder som de är på andra feminister, idiotisk sexualpolitik och tyckare som inte har någon aning om vilket liv sexarbetarna lever eller vilken hjälp de egentligen vill ha.

Jag tycker denna bok är viktig för alla som är intresserade av feminism. Vare sig du är kritiker eller feminist bör du läsa den. Boken ger massor av nya infallsvinklar. Den ställer viktiga frågor som man inte kan strunta i och den ger mycket att tänka på. Jag anser den vara omöjlig att läsa utan att påverkas.

Vår chefredaktör Belinda Olsson sade i sin kolumn angående Nathalie Svensson: "...hon får mig ändå att inse att kampen för jämställdhet och jämlikhet just nu förs av dem som många av oss feminister varit alltför snabba att peka ut som de svagaste offren". 2

Till dig Belinda - och till många andra - säger jag: Läs boken "Whores and Other Feminists" och jag är övertygad om att du kommer att säga samma sak igen.

1 Jill Nagle - Whores and other feminists. Routledge Inc. Kan beställas från Amazon.
2 Belinda Olsson - Aftonbladet, 2001-10-03. Hierta AB Kan läsas på Länk: aftonbladet.se
story/0,2789,94276,00.html

Av Michael Karnerfors 14 nov 2001 10:48