Polismannen i Jönköping är oskyldig

Polismannen i Jönköping som stod åtalad för grovt vållande till annans död och grovt tjänstefel efter att ha skjutit en man till döds, friades i går. Friades. Precis som alla andra i detta land, skall han betraktas som oskyldig tills motsatsen bevisats. Tingsrätten fann ingenting som sade något annat än att polismannen skjutit i nödvärn.

Zeid Al-Bayaty anser sig dock veta bättre än tingsrätten i Jönköping när han i sin artikel utgår ifrån att polismannen är skyldig. Han säger att poliser sällan fälls för tjänstefel. Vad han inte säger är att poliser oftare än andra människor anmäls. Är då poliser större skurkar än andra människor? Knappast. Däremot är de i sitt jobb dagligen i kontakt med kriminella. Dessa ser ofta en chans i att anmäla poliser för tjänstefel, för att kanske själva komma undan, eller åtminstone hämnas.

Poliser har rätt att använda våld i sitt yrke. Men det gör inte att inte våldsutövningen skall ifrågasättas. Och den ifrågasätts, genom det stora antalet anmälningar mot dem. I detta fall tycker jag att en anmälan och en utredning var befogad. Men om utredningen och senare rättegången visar att ingenting brottsligt inträffat, ska då polismannen ändå fällas?

Jag säger inte att alla poliser är fina människor - visst ska man åtala om det är befogat. Men om många anmälningar är grundlösa är det väl inte så konstigt att poliserna inte fälls? Rättsväsendet gör inte allt för att skydda poliser, vilket Zeid hävdar. Många tycks tro att det råder kollegialitet åklagarna och poliserna emellan. Det gör det inte. Det görs minst lika grundliga utredningar när det gäller brott begångna av poliser som när det gäller andra.

Nu till det aktuella fallet. Zeid påstår att flyktingen enbart hotade sig själv med kniven. Det stämmer inte. Han gjorde också utfall mot polisen. Likaså säger Zeid att när polisen sköt var flyktingen på väg från platsen. Det stämmer inte heller. Polismannen har varit mycket konsekvent genom hela utredningen och rättegången, och han säger att han sköt när flyktingen var på väg emot honom, med kniven höjd. Något annat har inte kunnat bevisas.

Zeid undrar vidare hur mannen kunde skjutas i ryggen. Polismannens advokat hänvisade under rättegången till en undersökning som gjorts i USA, som visar att det tar en viss tid från det att polisen har bestämt sig för att skjuta tills han verkligen gör det. Den mänskliga hjärnan fungerar så. Jämför det med bilkörning - man räknar med att det tar en sekund från det att man upptäcker en fara tills det att man bromsar. På den tiden hinner det hända mycket. Det kallas reaktionstid. Polismannen och hans kollega har sagt att mannen var mycket upprörd. Det var alltså inte en lugn person som gjorde utfall mot polismannen. Flyktingen kan mycket väl ha viftat och rört sig på ett sätt som gjorde att skottet träffade i ryggen.

Den tekniska bevisningen från platsen väger mindre än den misstänkte polismannens berättelse, skriver Zeid. I själva verket är det helt enkelt så att den tekniska bevisningen inte över huvud taget talar emot polismannens berättelse.

Det är något mycket tragiskt som inträffat, för alla inblandade, inklusive polismannen. Det är inte lätt för en polis att skjuta en annan människa, om det nu var någon som trodde det. När det gäller flyktingen, måste det ju ha varit så att han hade mycket dåliga erfarenheter av polisen i sitt hemland, vilket gjorde att han kände sig så hotad här. Det måste också ha varit så att han var mycket rädd för att åka tillbaka till Turkiet. Det är fruktansvärt. Omständigheterna är tragiska, det som inträffat är tragiskt. Men varför skulle därför en polisman, vars skuld inte kunnat bevisas, fällas?

Av Kajsa Granelli 13 nov 2001 17:09