Det är synd om våldtäktsmän

Prat om att man ska förmildra omständigheter för en våldtäktsman eller pedofil enbart för att de har haft en tuff barndom är ren och skär idioti. Det finns ingen människa som haft en bra barndom. Själv har jag varit med om både det ena och det andra, men jag våldtar inte för det.

Tycka-synd-om-faktorn i det svenska rättsystemet är alldeles för hög. Vi ser inte brottslingar som de förbrytare de är, vi ser dem som offer för samhället. Sedan är prioriteringarna helt åt skogen, en person som våldtar och en som klottrar kan ibland få identiska straff, är det rättvist?

Varje person som begår ett brott har ett val, han eller hon tar ett steg. Man har alltid tid att tänka efter och att välja att inte göra det. Att påstå att brottslingar är offer för ett ickefungerande samhälle är att göra det väldigt lätt för sig. Om man är kapabel till att våldta, misshandla eller mörda är man även kapabel till att låta bli. Man har alltid ett val. Väljer man då att göra det ändå, trots att man vet vad konsekvenserna blir, då får man stå sitt kast och ta sitt straff.

Sedan om man själv har haft en taskig barndom och blivit utsatt för sexuella otrevligheter så borde det ju vara ännu klarare att man själv inte ska göra detta mot andra.

Själv kommer jag från ett krigsdrabbat land, kvinnor behandlas som djur och rättvisan och friheten ligger och gråter i ett hörn någonstans. Jag har alla "förutsättningar" för att våldta en moder framför hennes 2-åriga son. Jag skulle kunna göra detta och komma undan med det. För det är synd om våldtäktsmän.

Av Navid Modiri 09 nov 2001 12:12