Kontra Arvid. Jag vill skriva!

Arvid Jurjaks talar om oengegemang och skrivkramp.

"Egentligen borde jag inte ha något annat för mig än att skriva. Arbetslös och "ledig" som jag är borde jag ägna timmar till att sammanställa texter om både det ena och det andra. Problemet är väl att om man är arbetslös så blir man också orkeslös. Jag har försökt hitta något som skulle kunna engagera mig, något som skulle kunna få mig att skriva brinnande eldtal om hur fel allt är, om hur snett allt är. Men det är inte mycket som väcker mitt slumrande engagemang"

Men lyllo honom tänker jag! Kanske inte roligt att vara arbetslös, men förstå hur mycket tid man skulle ha att kommentera, debattera och skriva.

Varje kväll ploppar det upp tusen olika artiklar, rubriker, kommentarer i mitt huvud. Varje kväll får jag verkligen anstränga mig för att inte slå på datorn och börja skriva eller debattera. Allt för att jag måste fixa det där förbannade Komvux. Exakt all tid och ork måste gå till plugg. Ja, jag har valt det själv måste ju få bätte betyg, men när jag bestämde mig för Komvux visste jag ju inte att Sourze fanns...

Jag har tänkt på detta många gånger. Ända sedan jag upptäckte Sourze har det gått fruktansvärt segt i skolan. Jo, det är sant. Istället för att sitta där med 40 000 mattetal har jag istället surfat in på Sourze, läst, kommenterar och skrivit. Men nu, nu är det knivigare. Till och med min moder ja, till och med hon har sagt: Men Marita. Du hinner skriva. Engagera dig i skolan. Du betalar ju för det.

Men jag vill skriva och debattera nu!!! NU NU NU!!

Anledningen till att jag inte hinner debattera och kommentera allt jag vill debattera och kommentera är att jag MÅSTE verkligen plugga. Annars blir det ingen högskola för mig, annars blir inte lilla Marita det hon vill. Inte för att jag vet det 100 procentigt, men nästan.

Jag kan verkligen få ångest över det här. Jag vill såååå gärna vara med och debattera och engagera mig, men jag hinner inte, men jag vill!!!

Och det märks så tydligt. Om jag verkligen lyckas att inte slå på datorn på cirka tre dagar och sedan surfar in på Sourze. Då är man verkligen ur leken. Så mycket har hunnit debatterats och diskuterats. Så många viktiga ämnen har hunnit tagits upp och lagts ned. Då känner man sig verkligen utanför. Jag vill vara med hela tiden, men nää då. Komvux.

Det värsta är nog att jag snart ska flytta hem igen och där finns inget bredband att mitt modem kopplar ner sig efter ca 20 minuter. Hur f-n ska det gå ihop?? Jag fruktar verkligen den dagen då jag måste säga hej då till detta bredband.

Nä, nu måste jag verkligen dra mig till plugget. Franska revolutionen, samespråk, geometri och etik väntar.

Men du Arvid. Ta vara på tillfället. Skriv!! Det kommer säkert en dag då du inget hellre önskar än att få tid till att just skriva.

Av Marita Söderström 08 nov 2001 14:56