Självplågnadspris på tunnelbanan?

Jag har precis läst Daniel Somos förslag till problemet med SL:s pishöjning. Visserligen ser han det inte som något större problem uppenbarligen eftersom han förespråkar en prishöjning. Argumenten han kommer med är väldigt ogenomtänkta och jag tänkte försöka besvara varför.

Först och främst förespråkar han hårdare kontroller, vilket givetvis bidrar till ytterligare prishöjningar. Kom också ihåg att de flesta som tjuvåker idag inte gör det av ren snålhet utan för att priset är ett slag rakt i Solar Plexus för mångas ekonomi.

Daniel Somos fortsätter sedan att föreslå att de som åker 2-3 stationer inte ska behöva betala lika mycket som de som pendlar från Södertälje. Jag tror många hör hur illa detta klingar, men tyvärr inte alla. Själv har jag bott i Stockholm sedan två år tillbaka och eftersom jag inte har en enda krona i sparkapital på banken och inte heller fick ta lån för att köpa en lägenhet, som ligger lite centralare än jag bor nu, så tvingas jag välja hyreslägenheter vilket jag visserligen tycker är ett bättre alternativ än att skuldsätta sig. Som alla storstadsbor känner till så är det näst intill en omöjlighet att få en hyreslägenhet i centrala stan. Tro mig, hade jag kunnat välja och vraka hade jag fan inte valt att bo 3-4 mil från centrum och arbetsplatser! Nu gör jag tyvärr det och står i en rad bostadsköer i förhoppning att komma en gnutta närmare.

Kära Daniel, alla är inte så dumma i huvudet som du tror. Visst förstår vi att skattemedlen kommer från samma pott, våra egna fickor. Själv tycker jag det är bra mycket mer logiskt att låta folk betala i proportion till deras inkomst än i proportion till hur långt de måste åka. Att de som inte åker alls ska behöva betala för andra är en nödvändighet för att främja miljön. Tycker du det är lika orättvist att ungefär en procent av vår BNP går till bidrag till fattiga länder? För det är ju precis samma sak det handlar om; att jämna ut inkomstskillnaderna så att en del kan leva ett någorlunda mer acceptabelt liv istället för att polarisera de absurda inkomstskillnaderna som redan finns idag.

Det här om konkurrens är lika dumt som det var att tro att konkurrensen på våra järnvägar skulle sänka priset. De skulle konkurrera med bussar var det tänkt, men då det är två helt olika sätt att färdas så kan man knappast kalla det konkurrens, för de som åker längre sträckor är buss oftast ett jävligt mycket sämre alternativ därför att man inte sitter lika bra, det tar mycket längre tid bl.a. För majoriteten i Stockholm så är varken buss eller taxi ett alternativ för att ta sig till jobbet och skulle allt betalas ur egen fick så skulle det antagligen bli billigare att köpa en bil och åka med den.

"Och till alla miljöaktivister, tänk vilket effekt ett månadskort som kostar 1200:- skulle ha. Cyklandet skulle ta fart rejält!" skriver Daniel Somos som ett naivt förslag till en miljöfrämjning. Jag hoppas verkligen detta var ett barnsligt skämt, för om du på fullaste allvar tror att folk kommer cykla 2-3 mil till jobbet och lika långt tillbaka så vet jag inte vad du tänker med. Många bor längre ut än så.

Till sist vill jag bara besvara ytterligare ett citat, nämligen detta: "Åk inte tunnelbana mer en vad du absolut behöver och åk endast så mycket som du har förmåga till, det vill säga pengar.". Det du säger är att även om priset skulle höjas så mycket att folk faktiskt inte klarar av kostnaden så ska man låta bli att ta sig till jobbet? Du verkar också tro att man åker tunnelbana för nöjes skull och helt i onödan. Visst förekommer det säkert en del resor som man egentligen inte behöver göra, men man måste väl ändå ha rätt att hälsa på kompisar, ta sig in till centrum för att gå på bio eller gå ut nån stans, eller tycker du jag ska gå på den lokala skolan och se biofilmer två månader efter att de fått premiär i stan och gå ut och roa mig på den lokala förortspuben och köpa hem en pizza på den lokala pizzerian om jag vill gå ut och äta något gott? Sluta hälsa på mina vänner som bor på andra sidan stan? Dessvärre är det något jag mer eller mindre tvinga till att göra allt mer.

Jag vädjar bara om lite försök till förståelse för andras livssituation.

Av Tobias Jeppsson 11 okt 2001 14:35